Hisnande bro över Göta älv
Skanska blir tillsammans med danska MT Højgaard huvudentreprenör vid byggandet av den nya Hisingsbron över Göta Älv i Göteborg. Tänkt byggstart är i början av 2017 med färdigställande under 2021 varefter den nuvarande Götaälvbron kan börja rivas.
4
Bilder
En helt ny syn möter göteborgarna när Götaälvbron ersätts med Hisingsbron som ska börja byggas i början av 2017.
Illustration: Mattias Henningsson-Jönsson
Götaälvbron är konstruerad av stål som sedan byggtiden 1936-39 hunnit bli både utmattat och sprött och bedömningen är att konstruktionen riskerar att sönderfalla inom några få år. Det är inget bra scenario för en bro som, enligt Göteborgs stad, dagligen används av ungefär 125 000 människor. Redan i dag pågår underhållsarbeten samtidigt som brokonstruktionen övervakas automatiskt dygnet runt för att minska risken för haveri innan den nya Hisingsbron står klar.
– Alla tillstånd är på plats och en huvudentreprenör är utsedd för att bygga bron, så i början av 2017 räknar vi med att vi äntligen kan sätta spaden i marken, säger Susanne Hultgren, avdelningschef på trafikkontoret.
Det betyder i så fall att Hisingsbron skulle kunna stå klar i början av 2021, i tid för Göteborgs 400-årsjubileum.
Upphandlingen av huvudentreprenör påbörjades 22 december 2014 och av de fyra leverantörer som kvalificerade sig valde tre att lämna anbud – Skanska-MT Højgaard, NCC och Implenia Construction. Anbuden har inte bara utvärderats utifrån pris, utan andra viktiga aspekter har varit organisation, genomförandeplan och säkerhetsarbete. Valet föll slutligen på ett joint venture mellan Skanska och MT Højgaard som tog hem huvudentreprenaden för 1,97 miljarder kronor, lite mer än hälften av den totala projektbudgeten som fastställts till 3,5 miljarder kronor.
Resterande del av de avsatta pengarna ska bland annat användas till planering, projektering, ersättning för exempelvis mark- och fastighetslösen, projekt- och byggstyrning samt en riskreserv för eventuella förändrade förutsättningar.
– Hisingsbron kommer att bli ett nytt landmärke i Göteborg, men vi på Skanska vill också att bygget av den nya bron ska utmärka sig inom säkerhet och miljö. Trafikkontoret har även ställt sociala krav i det här projektet, vilket innebär att vi kommer att ta emot ett antal praktikanter och ge dem chansen till nya jobbmöjligheter, säger Henrik Gerber, projektchef Skanska Sverige, som räknar med att företaget kommer att sysselsätta ungefär 250 personer i projektet.
Projektet är en totalentreprenad och bron blir en så kallad lyftbro av stål och betong. Utöver själva bron omfattar projektet även en anläggning för spårvägstrafik, nya vägar och anslutningar, installationsarbeten, maskiner och styrsystem för bron samt rivning av den befintliga Götaälvbron. Skanskas andel av projektet är 70 procent medan MT Højgaard med resterande 30 procent svarar för stålarbetena, inklusive mekanik.
Den arkitekttävling som utlystes 2013 för utformning och gestaltning av den nya bron över älven togs hem av ett team bestående av ELU, Dissing+Weitling, Leonhardt, Andrä und Partner samt Ljusarkitektur.
Det vinnande förslaget fick namnet Arpeggio, vilket möjligen kan tyckas långsökt, men har en naturlig förklaring. Arpeggio kan beskrivas som ett musikaliskt spelsätt som innebär att ackord bryts och spelas ton för ton, i stället för att spelas alla toner i ackordet samtidigt. Ett ”klassiskt” exempel är inledningen till Led Zeppelins ”Stairway to heaven”, något som blir en direkt koppling till en lyftbro. Tanken är att bron ska upplevas svävande med få beröringspunkter med vattenytan.
Arpeggio är den ungefär 440 meter långa del som sträcker sig över älven och bland annat innehåller lyftbron som vid behov höjs för att släppa fram de fartyg och skepp som har en höjd på mer än tolv meter.
Överbyggnaden är en samverkanskonstruktion med tre stållådor och en gemensam betongplatta. Pyloner och mellanliggande tvärbalkar är i stål, bortsett från nedre delen av pylonerna som är i betong. Lyftspannet utförs i stål. Under farleden mellan pylonparen löper kulvertar, som möjliggör att man kan ta sig invändigt från landfäste till landfäste.
Götaälvbron påverkar i flera avseenden människor som bor och rör sig i Göteborgsregionen. Exempelvis innebär den segelfria höjden på 18,3 meter att brostöden måste placeras långt in på land för att inte på- och avfarter ska bli för branta. Därmed binds stora markytor som i dag skulle kunna användas för helt andra ändamål. Enligt företrädare för staden innebär sänkningen av den segelfria höjden till tolv meter – vilket uppfyller EU:s regler för inre vattenvägar – att man kan frigöra ungefär 70 000 kvadratmeter mark i centrala Göteborg. Dessutom blir den lägre bron betydligt mer gång- och cykelvänlig.
En viktig poäng med att ta bort den befintliga Götaälvbron är att det ger utrymme för att utveckla Göteborgs stadskärna på båda sidor av älven och samtidigt ge sjöfarten bättre möjligheter att utvecklas.
Det område som sträcker sig från Drottningtorget framför järnvägsstationen och ner till Gullbergs strand beskrivs i varje fall av göteborgarna själva som ett av Sveriges hetaste områden. Dagligen passerar här uppskattningsvis 140 000 människor. Nu är tanken att skapa en pulserande stadsdel med plats för 16 000 nya arbetsplatser, 2 000 bostäder med olika typer av serveringar och andra värdeskapande aktiviteter insprängda i området. Promenad- och cykelstråk planeras både ner till vattnet och längs med kajen.
Tidplan Hisingsbron
2017: Planerad byggstart för huvudentreprenaden.
2020: Hisingsbron öppnas för bil- och busstrafik.
2021: Hisingsbron öppnas för spårvagnstrafik. Den uttjänta Götaälvbron rivs.
2022: Rivningen av Götaälvbron avslutas under försommaren.