30 snurriga år för Rototilt
Av 
Vindeln. Värmen har kommit till vackra Vindeln när Leveranstidningen Entreprenad hälsar på en solig dag i juli. Inne i Rototilts fabrik är det dock svalt, tyst och lugnt, stora delar av verksamheten ligger nere så här i semestertider.
– Det är nu man har tid att städa upp och gå igenom maskinerna, säger Anders Jonsson, vd och ägare.
Och helt stilla står det förstås inte, supporten är igång och lite här och var pågår förberedelser inför den kommande säsongen.
– Vi sålde rekordmycket i år jämfört med i fjol, säger Anders Jonsson.
Han räknar med en omsättning på 400 miljoner i år, en siffra man inte ens kunnat drömma om när dåvarande Indexator funderade på om man verkligen gjort rätt som satsat på tiltrotatorer.
– Det har varit en spännande resa.
Tiltrotatorn föddes 1986 i Umeå och den lycklige fadern var en driftig man vid namn Rune Norgren.
– Han var en riktig entreprenör, säger Anders Jonsson.
I mitten av 1980-talet vädrade Rune Norgren morgonluft när han träffade Ulf Holmblad på en mässa, en uppfinnare med en idé, ett patent och en hel del ritningar.
– Det han saknade var tillverkningskapacitet, kommenterar Anders Jonsson.
Kapaciteten blev det i stället Rune Norgren som stod för, hans företag Noreco var underleverantör till Valmet Logging, han hade den utrustning som krävdes och blev tillräckligt nyfiken för att våga prova.
Det visade sig dock att idén möjligen var god, men den var inte färdigutvecklad.
– Inget funkade, konstaterar Anders Jonsson.
Rune Norgren ville dock inte släppa konceptet och hela gänget i verkstaden på Teg i Umeå drogs med i funderingarna – hur kunde produkten förenklas och förbättras?
– De tog fram egna tekniska lösningar, de fick det hela att fungera och började sälja till entreprenadfirmor lokalt i Umeå, berättar Anders Jonsson.
1986 registrerades namnet Rototilt och Noreco började tillverka och sälja tiltrotatorer över hela landet.
I Vindeln, en bit inåt landet från Umeå räknat, var Anders Jonsson vid denna tid fullt upptagen med familjeföretaget Indexator och deras rotatorer. När företagsledningen fick korn på innovationen i Umeå slog den an en ton – visst skulle en tiltrotator passa perfekt ihop med Indexators rotatorer?
– Det var en utmaning – en produkt som sitter på spetsen på en kranarm och både tiltar och roterar! Det var precis enligt vår affärside, säger Anders Jonsson.
Till en början lät man sig bara inspireras. Indexator tog faktiskt fram ett eget koncept men när Noreco föll offer för det tidiga 1990-talets ekonomiska kris förvärvade man inkråmet av konkursboet.
– Vi köpte loss ritningsdokument och namnet Rototilt.
Nyförvärvet gjorde inte mycket väsen av sig till en början, Indexator hade funnit nya produktlösningar för sina rotatorer – i stället för att rikta in sig enbart på skogsindustrin satsade man nu även på tyngre applikationer för materialhantering, återvinning med mera.
– Vi hade hittat en bredare bas och var inte längre beroende enbart av skogen, kommenterar Anders Jonsson.
Med fullt ös på rotatorsidan hann ingen lägga särskilt mycket krut på nykomlingen Rototilt.
– I och med att tiltrotatorerna var så komplexa rent tekniskt stötte vi också på en rad utmaningar, säger Anders Jonsson.
Insikterna kom slag i slag, och de var inte alltid positiva.
– Till en början skedde produktutvecklingen delvis via reklamationskontot, säger Anders Jonsson.
Den första tiden var svår, frågan om att släppa Rototilt var till och med uppe i ledningsgruppen.
– Till en början gav tiltrotatorerna oss mest huvudvärk, minns Anders Jonsson.
Konceptet ansågs dock vara för spännande för att lämna ifrån sig, konstruktörerna la in en högre växel, närstuderade produkten i aktion och intervjuade förare för att få bukt med barnsjukdomarna.
Så småningom fick Indexator ordning på produkten och det som Anders Jonsson betecknar som ”prövningens 1990-tal” följdes av ett betydligt roligare 2000-tal.
– Vi såg en stor potential i tiltrotatorn, vi såg en marknad och när vi hade en produkt som fungerade beslutade vi oss för att satsa.
En ny fabrik byggdes 2007, Indexators verksamhet delades dessutom upp i två fristående bolag: Rototilt och Indexator.
– Nu kunde vi inte luta oss mot rotatorerna längre, det vara bara att köra – vi skulle fixa det här, säger Anders Jonsson.
Han ansvarade för tekniken i båda bolagen, han har alltid haft en stor marknadsprofil men medger att det ena fick lite mer kärlek.
– Mitt fokus blev att bygga upp Rototilt och sedan 2010 har vi sett en kraftfull utveckling, när vi byggde den nya fabriken 2007 sysselsatte vi 40 personer, i dag är vi 140.
De första tiltrotatorerna sattes på grävmaskiner i storleken 10-15 ton, i dag finns det produkter för maskiner i storleken från 1,5 till drygt 30 ton.
– De tidiga produkterna hade ett enklare styrsystem och enklare funktioner. De användes ofta enbart för att positionera skopan, inte samtidig proportionell styrning som idag och de flesta enheterna eftermonterades hos slutanvändaren, säger Anders Jonsson.
– I dag är styrsystemet mer avancerat, hydrauliken är bättre, nu är även sensorer inbyggda och de kan också användas för att automatisera vissa funktioner. Allt blir djupare integrerat med maskinen.
Rototilts ambition att ta sig ut i vida världen har också påverkat produktpaletten.
– Vi ser att det finns en växande internationell marknad där det krävs ett bredare produkterbjudande, sedan 4-5 år tillbaka säljer vi därför även tillbehör som skopor, gripar med mera, säger Anders Jonsson.
Företaget tog ännu ett steg framåt 2015, då namnet Indexator Rototilt Systems byttes ut mot Rototilt.
– Vi genomförde en stor satsning när vi bytte namn, namnbytet var ett naturligt steg med tanke på den förändrade ägarstrukturen och möjligheten att stärka vår konkurrenskraft då vi nu expanderar internationellt, säger Anna-Clara Fridén, Rototilts marknadskoordinator.
Att arbeta nära maskintillverkarna har varit en tydlig strategi redan från början, allt för att få bättre integrerade lösningar.
– Det direkta samarbetet med en maskintillverkare ger en mer bestämd process kring CE-märkning samt fördjupad integration tekniskt, kommersiellt och supportmässigt. Vi har även parallellt med detta utvecklat vår organisation för att tillsammans med maskinhandlarna optimera gränssnitt och inbyggnad på maskinerna, säger Anders Jonsson.
En milstolpe i detta arbete nåddes tidigare i år när det stod klart att Rototilt ska stå för tiltrotatorerna när den amerikanska maskinjätten Caterpillar börjar saluföra sina egna tiltrotatorlösningar.
– Det är förstås jättespännande och det innebär stora möjligheter för oss att få ut budskapet när vi får tillgång till Caterpillars gigantiska organisation, säger Anders Jonsson.
Samtidigt vill han inte dra för stora växlar på samarbetet, som är frukten av flera års diskussioner.
– Det kommer att ta tid även för Cat att nå ut men produkten får ju ett erkännande, det blir en trygghet för kunderna.
Tiltrotatorns segertåg i Norden, där marknaden i princip är mättad, är ju faktiskt unik, påpekar Anders Jonsson.
– I Sverige och Norden tog entreprenörerna till sig den nya tekniken tämligen direkt, jobbet kunde göras snabbare och de kunde också se till att få betalt för det redan från början, säger Anders Jonsson.
– I andra länder går det betydligt trögare men det är bara att gilla spelplanen – mycket styrs av vilken ersättning den enskilda maskinägaren kan få för sin investering, det får man ha respekt för och exporten ökar trots allt hela tiden.
Rototilt säljer i dag tiltrotatorer i ett 20-tal länder, företaget har egna dotterbolag i Tyskland, Kanada, Storbritannien, Norge och Finland och 60-65 procent av produkterna säljs utanför Sverige.
Rototilts ambition är att fortsätta utveckla produkten, en utmaning man då måste hantera är rekrytering.
Företaget har i dag 140 anställda i Vindeln, en liten inlandskommun där centralorten Vindeln har cirka 2 500 innevånare. Att hitta rätt arbetskraft kan ibland vara svårt, Rototilt försöker därför bli en så attraktiv arbetsgivare som möjligt och besöker bland annat skolor både på grundskole-, gymnasie-, och universitetsnivå.
– Vi gör allt för att göra oss hörda och visa att vi finns.
40 procent av de anställda pendlar till jobbet från en annan kommun och behovet av vettig infrastruktur är också en angelägen fråga för företagsledningen, detsamma gäller tillgången på bostäder.
– Man får nästan bli lite av en politiker, säger Anders Jonsson.
Själv har han cykelavstånd till kontoret och inser vikten av att kunna ta sig till jobbet på ett rimligt sätt, han vill också medverka till en levande landsbygd.
– Vi har kvar hjärtat i Vindeln, det gäller både produktionen, de anställda och bygden.
-------------------------------------------------------------------------
Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.