Västlänken ger upphov till mycket stora massor, Trafikverket räknar med 1,7 miljoner kubikmeter teoretiskt fast berg, eller knappt 2,6 miljoner kubikmeter berg och 2,1 miljoner kubikmeter jord- och lermassor.

I ett mindre projekt är det ofta entreprenören som åtar sig masshanteringen. I ett projekt av Västlänkens storlek handlar det om så enorma mängder att Trafikverket både vill och måste göra jobbet själva, masshanteringen anses vara ett avgörande moment och arbetet med planen har pågått sedan 2011.

– Vi måste hitta mottagare för alla massor, vi har sökt tillåtlighet hos regeringen och ett villkor var att vi har en masshanteringsplan, säger Mira Andersson Ovuka, ansvarig för miljöfrågorna i projektet.

Bergarbetena drar igång direkt vid byggstart. Fyra av tunnelns sex kilometer dras i berg, mitt i centrala Göteborg. Sprängningarna måste därför ofta ske rätt försiktigt.

– Vi har gjort riskanalyser och ställer krav både på vibrationer, stomljud med mera, säger Mira Andersson Ovuka.

Den gamla hamnstaden, som firar 400 år 2021, är full av gamla kulturfastigheter som inte får skadas. På vissa ställen kommer man därför att såga i stället för att spränga, ett exempel är länsresidenset, det byggdes 1648 och ligger dessutom granne med en annan skyddsvärd gamling – Hovrätten.

– Residenset är Göteborgs äldsta bostadshus, säger Mira Andersson Ovuka.

För att underlätta bergtransporterna används fem uttagstunnlar, tanken är att slippa transporter genom centrala stan och tunnlarna kommer senare att användas som räddnings- och servicetunnlar.

Berget kommer att gå direkt till köparen, att mellanlagra materialet är uteslutet på en så trång arbetsplats.

– Om en entreprenör kan använda det direkt på plats och till exempel sätta upp en betongstation på Korsvägen går det förstås bra, säger Mira Andersson Ovuka.

Berget är av god kvalitet, uppger Olle Olofsson, Trafikverkets specialist på bergteknik.

– Svaghetszonerna är ofta kopplade till dalsänkor och vi går i höjdpartierna.

Även om fyra av de sex tunnelkilometrarna dras i berg blir det en hel del lermassor också.

– Det är mest kubikmeter lera, men mest ton berg, konstaterar Johan Bengtsson, samordnare för masshanteringen.

Trafikverket räknar med totalt 2,1 miljoner kubikmeter lera och har delat in dessa massor i fyra klasser beroende på hur rena de är.

85 procent av massorna – cirka 1,8 miljoner kubikmeter – anses vara helt rena och kommer att säljas.

– Vi letar ändamålsenliga köpare, en del kan också komma att återanvändas i projektet om entreprenören hittar ett bra användningsområde, säger Johan Bengtsson.

4 500-5 000 kubikmeter klassas som farligt avfall och skickas direkt till deponi, det handlar till exempel om massor från Gullbergsvass, ett gammalt träsk som förvandlats till fast mark genom att göteborgarna fyllt upp området under århundradenas lopp. Markens brokiga historia innebär att det är oklart vad som egentligen döljer sig i backen.

– Men även där det är förorenat handlar det bara om de översta metrarna, resten är rena lermassor, säger Johan Bengtsson.

90 000 kubikmeter antas vara lite renare men inte så rena att de kan användas för till exempel bostadsbyggen.

– De går också på deponi, kommenterar Johan Bengtsson.

200 000 kubikmeter anses vara så pass rena att de kan säljas, köparen är redan klar: Ragnsells.

Även lermassorna måste iväg direkt.

– Det är så tajt utrymme mellan byggnaderna, det går inte att mellanlagra något, säger Mira Andersson Ovuka.

Transportfrågan är inte löst ännu.

– Vi tittar på järnväg, sjöfart och vägtrafik men vi har en del kvar att göra, säger Johan Bengtson.

Nästa höst ska masshanteringsplanen vara klar, men detaljerna kommer att vara flexibla, förklarar Mira Andersson Ovuka.

– Vi måste se till att det görs på ett effektivt sätt, men även om vi tar fram en plan är vi öppna för förslag, till exempel från entreprenören.

Massorna kommer att vara i rullning under åren 2018-2024, med en topp 2020-2021. Västlänken är dessutom bara ett av många projekt som är igång samtidigt, och som också har överskottsmassor som måste hanteras. Samordning är därför A och O.

– Det kan leda till att det blir förskjutningar i tidplanen, men det går alltid att lösa. Vi har en precis men flexibel plan, om massorna går på järnväg och en växel fryser, kan vi ta massorna via vägnätet i stället, säger Mira Andersson Ovuka.

Att bli av med berget är relativt lätt, Trafikverket har redan hittat köpare och det är inte omöjligt att delar av det sålda berget återkommer till projektet.

– Vi säljer det, sedan krossas det och kommer kanske tillbaka, säger Johan Bengtsson.

När det gäller leran är det svårare.

– Berg är lättare att få avsättning för, lera kan man inte göra så mycket med, även om den är ren, säger Mira Andersson Ovuka.

– Det går att täcka en deponi, återfylla en bergtäkt eller bygga en bullervall, men man bygger inga hus med lera.

Mer läsning finns! Västlänkens tunnlar är krävande och Trafikverket letar med ljus och lykta efter internationell expertis, läs mer om det här (klicka på länken).

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på  Facebook, Instagram, Twitter och Youtube! :)