Bluffakturor i ny form
Antalet anmälningar om bluffakturor minskade kraftigt under årets första halvår jämfört med samma period förra året. Samtidigt varnas för att metoderna blir allt mer sofistikerade. Bland annat luras människor att betala in pengar till vad de tror är välgörande ändamål.
En glädjande utveckling är dock att antalet anmälningar om bluffakturor tycks minska. Under årets sex första månader gjordes 5 317 anmälningar, enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. Det innebär en sänkning med ungefär 30 procent jämfört med samma period 2015. Det visar en sammanställning som Visma gjort med utgångspunkt från Brås statistik.
– Det är goda nyheter! Samtidigt vet vi att mörkertalet är enormt – enligt regeringens utredning i fjol gör bara var tionde företagare som drabbas av falska fakturor en polisanmälan. För en småföretagare kan en bluffaktura innebära både kostnader och juridiska problem, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs.
Minskningen är märkbar i större delen av Sverige. Den enda polisregion där antalet bluffakturor ökar är Stockholm, inklusive Gotland, där ökningen, enligt Visma, uppgick till drygt 20 procent.
De företag som skickar ut bluffakturorna vilar dock inte på hanen, utan försöker, i likhet med vilka företag som helst, hitta nya lukrativa affärsidéer. Exempelvis varnar nu företaget Inyett, som arbetar med automatiserad betalkontroll, för en ny metod där betalningen för bluffakturorna påstås skänkas till en fond. Det bolag som skickar fakturorna har, enligt Inyett, lurat till sig mer än en halv miljon kronor det senaste året.
– Den nya bluffmetoden är mycket svår att upptäcka då bedragarna använder sig av en ideell förenings plusgirokonto, i detta fall, Trafiksäkerhetsfonden. Fonden kan mycket lätt misstas för Motorförarnas helnykterhetsförbunds fond, som ofta kallas Trafiksäkerhetsfonden, säger Nilla Dressler, säkerhetsanalytiker på Inyett.
– Närmare tjugo bluffakturor har stoppats av oss på Inyett under de senaste veckorna till ett värde av närmare 200 000 kronor, säger hon.
Abonnemang av bland annat telefoni och katalogtjänster har länge lyfts fram som stora problem. Ofta skickas bluffakturor ut utan tidigare kontakt med mottagaren, men det är också vanligt att abonnemangen tecknas i samband med telefonuppringningar där den information som ges kan beskrivas som bristfällig eller till och med osann.
Oavsett vad bluffakturorna gäller betalas de ofta av rädsla för betalningsanmärkningar, men enligt Visma är risken för att bedragarna ska vända sig till kronofogden eller till domstol inte särskilt stor.
Ett sätt att öka säkerheten är att alltid göra en enkel kontroll av det företag som skickat bluffakturan eller vill teckna ett abonnemangsavtal. Om abonnemanget måste tecknas omedelbart är det stor risk att det är något fuffens med i bilden.
På Svensk Handels hemsida finns en varningslista som publicerar namn på företag som skickar bluffakturor, använder oseriösa försäljningsmetoder eller arbetar med erbjudanden eller utskick som kan uppfattas som vilseledande. Att ett namn saknas på listan är i och för sig ingen garanti för att verksamheten är seriös, men bara det att de oseriösa företagen får svårare med sina bedrägeriförsök kan vara mycket värt.
– Så länge det finns de som betalar bluffakturor kommer problemet dessvärre att bestå. Enda lösningen är att det inte finns några pengar att tjäna – därför är det viktigt att de som drabbas känner att de har rättsväsendet bakom sig mot bluffmakarna, säger Boo Gunnarson.
Den som fått en felaktig faktura ska i första hand kontakta företaget via mejl eller fax och bestrida kravet. En grundstrategi vid all kommunikation med oseriösa företag är att aldrig underteckna meddelandet, att skicka en kopia till Svensk Handel och att behålla det kvitto som visar att mejlet eller faxet skickats iväg.
Svensk Handel har på sin hemsida en enkel ”lathund” som kan användas av alla drabbade. Där finns också länkar till polisanmälan.
1. Erbjudande som utformats som en faktura
Om intresse saknas för erbjudandet kan det bara rivas och slängas. Om det verkar intressant ska all text läsas – även det finstilta och baksidan– innan det undertecknas.
2. Faktura från företag där kontakt funnits, men där fakturan inte överensstämmer med gjord överenskommelse
Kontakta företaget och begär rättelse. Vid behov, begär kopia på avtalet/inspelningen. Saknas avtal som styrker kravet eller om det är omöjligt att komma i kontakt med företaget skrivs följande text rakt över underlaget:
"Motsätter mig betalningsansvar eftersom fakturan inte stämmer med överenskommelsen, Svensk Handel informerade."
Skicka en kopia av underlaget till företaget på angivna adresser, helst mejladresser, med kopia till varningslistan@svenskhandel.se. Om företaget därefter söker kontakt är det viktigt att reda ut förhållandet.
3. Faktura där du anser att säljaren vilselett dig på ett sätt som kan anses bedrägligt
Kontakta företaget och begär rättelse. Begär kopia på avtalet/inspelningen. Saknas avtal som styrker kravet eller är det omöjligt att komma i kontakt med företaget skriver du följande rakt över underlaget:
"Motsätter mig betalningsansvar beroende på ett vilseledande som är att anse som bedrägeri, Svensk Handel informerade. Polisanmälan kommer att göras."
4. Faktura utan tidigare kontakt med företaget
Skriv följande rakt över underlaget:
”Motsätter oss betalningsansvar beroende på att vi inte beställt dessa varor/tjänster, Svensk Handel informerade. Polisanmälan kommer att göras.”
5. Utländska företag
Om fakturan kommer från ett utländskt företag skrivs:
"We reject this claim due to misleading information, the Swedish Trade Federation has been informed. A complaint will be filed with the police".