Fem års byggtid – 13 år för ommålning
När den nästan 16 kilometer långa Öresundsförbindelsen öppnades för trafik sommaren 2000 var det efter en byggtid på ungefär fem år. När nu den cirka åtta kilometer långa brodelens tågdäck ska målas om beräknas arbetet ta cirka 13 år.
Det är 16 år sedan Öresundsförbindelsen öppnades för trafik. Tidens tand har gjort sitt och det är dags att planera för en ommålning av brons stålfackverk. Tanken är att komma igång 2019 och att den 300 000 kvadratmeter stora ytan ska vara helt ommålad 2032.
Arkitektoniskt står sig Öresundsförbindelsens brodel väl mot praktiskt taget vilket byggnadsverk som helst. Snedkabelkonstruktionen med de fyra pylonerna är en väsentlig del, det sicksackformade stålfackverk som omger den åtta kilometer långa brodelens tågdäck en annan.
När stålfackverket tillverkades för sexton år sedan målades det med fem lager färg. Arbetet med de 120 till 140 meter långa sektionerna gjordes inomhus, väl skyddat från vädrets makter och med ambitionen att bedrivas så ergonomiskt korrekt som det bara gick.
16 års väderpåverkan, saltstänk och korrosion har satt sina spår och även om en hel del reparationsmålningar genomförts är bedömningen att det nu är dags för ommålning – eller kanske snarare påmålning. Förbättringen görs visserligen till stor del av rent estetiska skäl, men än viktigare är att säkra korrosionsskydd under ytterligare några år. Den befintliga färgen bedöms vara tillräckligt bra för att lämnas kvar. Inga lager behöver därmed tas bort. Det ska räcka med att påföra två nya täcklager.
Det enda som egentligen återstår innan det är dags att börja målningsarbetet på totalt cirka 300 000 kvadratmeter yta är att bestämma hur det ska göras, med vilken typ av utrustning, vilken typ av färg, hur klimatskyddet ska se ut, hur miljöskyddet ska se ut, hur arbetet ska ske utan att störa trafiken på motorvägen precis ovanför för att inte tala om de tåg som susar förbi i 200 kilometer i timmen och hur kontakt med den intilliggande högspänningsledningen ska undvikas. Dessutom sker alltså allt arbete på en bro, med havets vågor svallande under fötterna.
Förhoppningen att hitta lämplig utrustning på den fria marknaden är inte stor även om jakten på goda idéer i princip sker på likartade projekt över hela världen. En expertgrupp har satts samman med hjälp av externa kontakter och partners för att försöka utforma de tekniska lösningar som skulle kunna klara jobbet. Målet är att till stor del kunna använda standardrobotar, men även dessa måste i så fall anpassas och programmeras för det tänkta uppdraget.
En av de viktigaste frågorna är valet av färg. Den ska vara hållbar över tid samtidigt som miljöpåverkan ska vara så liten som möjligt. När fackverken målades för första gången strax innan millennieskiftet valdes epoxiprimer med extra stor andel zink till det understa färglagret. Över det finns två lager med epoxi-färg med järnglimmer. De två översta lagren består av polyuretan-färg.
En förhoppning är att det ska gå att använda vattenbaserad färg, men än så länge återstår för många frågetecken för att färgvalet ska kunna göras. Inte heller hanteringen av tvättvatten har lösts än. Att det bara släpps rakt ut i havet lär inte vara ett tänkbart alternativ.
Enligt nuvarande tidtabell ska målningsarbetet inledas under 2019. I första omgången målas den södra sidan eftersom den är mest utsatt av naturkrafterna. Därefter väntar den norra sidan och sist undersidan. Vissa reparationsmålningar kommer troligen att ske parallellt under hela projektets gång. Först under 2032 beräknas jobbet vara helt avslutat.
Tanken är att arbetet ska kunna genomföras utan att påverka vare sig tåg- eller bilresandet. Prislappen har beräknats till minst 320 miljoner kronor, men ska inte påverka broavgiften. Ommålningen har funnits med i planerna redan från början och kostnaden är sedan länge medtagen i projektets underhållsbudget.