Fortsatt brist på bostäder
Bristen på bostäder i Sverige blir allt större. Därför har Boverket justerat upp sin byggbehovsprognos. Bedömningen är nu att det krävs 710 000 nya bostäder de närmaste tio åren, varav 440 000 bör vara klara 2020. Hur byggindustrin ska klara den utmaningen är höljt i dunkel.
Veidekke är ett av de företag som försöker upprätthålla bostadsbyggandet, men branschen befarar att igångsättandet de närmaste åren stannar strax över 50 000 per år – långt under de 88 000 som Boverket vill ha.
Ökningen sker i alla åldersklasser. I de förvärvsarbetande åldrarna, 20-64 år, förväntas befolkningen öka med drygt en halv miljon medan de unga förväntas bli drygt 400 000 fler och de äldre drygt 300 000 fler 2025 än de var 2015.
Boverket har i sin prognos utgått från att varje hushåll behöver en bostad, och att hushållsbildningen följer samma mönster som vi ser i dag. Prognosen tar också hänsyn till den befintliga bristen på bostäder och att byggandet de senaste åren inte har ökat i en omfattning som svarar mot behovet. Boverket konstaterar bland annat att byggandet visserligen ökat de senaste åren, men eftersom det inte byggs i den takt som behovet kräver, växer de byggvolymer som behövs för att återställa balansen.
Behovet av nya bostäder fram till 2025, bedöms vara 710 000. Flertalet – 440 000 – bedöms behövas redan 2020 vilket innebär en genomsnittlig årstakt till dess om 88 000 nya bostäder.
Så sent som 2011 byggdes, enligt Sveriges Byggindustriers senaste konjunkturrapport drygt 21 000 nya bostäder. Förra året hade antalet ökat till drygt 47 000 och i prognosen för 2016 och 2017 är bedömningen att det sammanlagt kommer att börja byggas ungefär 107 000 nya bostäder under de två åren. Branschens egen bedömning är alltså att bostadsbristen inte kommer att byggas bort utan tvärtom växa – och det snabbt.
En anledning är bristen på kompetent arbetskraft inom såväl entreprenadverksamheten som i den tillverkande industrin. Inte minst finns ett skriande behov av förstärkningar bland maskinförarna. Ett väl så stort problem när det handlar om bostäder är att behov och efterfrågan inte är samma sak – helt enkelt för att bostadsbyggande kräver finansiella muskler som gör det möjligt att skaka fram de pengar som behövs för att sätta spaden i jorden.
De 22 steg som presenterades av regeringen på försommaren för att underlätta bostadsbyggandet är en bit på väg, men långt ifrån tillräckligt för att lösa bostadsbristen.
– Ska vi nå ett ökat bostadsbyggande krävs mer genomgripande reformer som gäller långsiktigt. Då krävs ett politiskt ansvarstagande från både regeringen och oppositionen. Vi hoppas på återupptagna samtal, säger Ola Månsson, vd för Sveriges Byggindustrier, som dock ser flera ljuspunkter i regeringens förslag till förbättringar.
– Det är bra att byggbranschens synpunkter på vikten av att korta plan- och bygglovsprocessen har tagits på allvar. Andra positiva delar är översynen av bullerregler och överklagandeprocessen, förenkling av regelverk och att underlätta för industriellt byggande.
Ola Månsson ser dock gärna att insatser görs på helt andra områden, exempelvis att kommunernas handläggning effektiviseras. Samtidigt betonar han att åtgärdsförslaget inte berör de kanske viktigaste faktorerna som påverkar bostadsbyggandet, det vill säga ränteläge, sysselsättning, skatter och hushållens ekonomi.
Samtidigt är han fortsatt negativ till investeringsstöd eftersom det motverkar de långsiktiga spelreglerna och skapar en ryckighet på bostadsmarknaden.
Med facit i hand är det bara att konstatera att det är en avgrund mellan Boverket behovsprognos på 88 000 nya bostäder per år och Sveriges Byggindustriers bedömning att det kommer att börja byggas i snitt strax över 50 000 nya bostäder per år under åren 2015-2017.