VTI vill öka säkerheten vid väg- och spårarbete
De gällande reglerna för arbete på väg och spår uppskattas för sin flexibilitet och acceptans för egna lösningar. Men nu varnar forskare på VTI för att förändringarna ökat otydligheten vad gäller bland annat ansvar och rutiner, vilket lett till försämrad säkerhet.
Ökad flexibilitet uppskattas i de nya reglerna för arbete på väg och spår. Men det har inneburit sämre säkerhet hävdar forskare på VTI.
Foto: VTI/Hejdlösa Bilder
– Resultaten visar att de vi talat med rent allmänt är positiva till det nya regelverket eftersom det innebär en större flexibilitet än tidigare med större möjlighet att ta fram egna lösningar. Samtidigt visar studien att det kanske är just denna flexibilitet som resulterat i en otydlighet då det gäller roller och ansvar samt bristande rutiner, som i sin tur påverkat säkerheten negativt, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
Studien lyfter fram flera anledningar till att säkerheten försämrats, bland annat bristande kommunikation, men också att lågt pris prioriteras på bekostnad av säkerheten.
En slutsats är att information om regelverket inte nått alla berörda. Enligt studien gäller det framför allt underleverantörer som Trafikverket inte har någon direkt överenskommelse med, där det finns en stor okunskap om vilka regler som gäller.
Över huvud taget lyfter forskarna fram att det finns stora brister i information och utbildning som borde vara viktiga faktorer i implementeringsarbetet. Exempelvis hävdas att utbildningens faktiska längd och innehåll inte alltid stämmer överens med den kursplan som har godkänts av Transportstyrelsen. Ytterligare en slutsats är att de intyg om genomgången utbildning som arbetsgivaren sänder in till Trafikverket inte alltid ger en korrekt bild av personens verkliga kompetens.
– Det verkar också finnas en motvilja mot att satsa på en god utbildning eftersom detta innebär en merkostnad för företaget. En bidragande faktor till detta är att många av de anställda är timanställda, säger Sonja Forward.
Enligt forskarna prioriterar även beställarna allt för ofta lägsta pris framför säkerhet. Ett problem som är kopplat till arbete på väg är att viktiga delar som har med säkerhet att göra endast finns med i rådsdokumentet. Det ger upphandlaren möjlighet att endast ta med de minimikrav som finns i kravdokumentet.
– I studien framgår också att det finns en viss uppgivenhet gentemot bilister som de flesta aktörer uppfattar som nonchalanta. Resultaten visar att denna inställning kan leda till en självuppfyllande profetia; eftersom vägarbetarna inte tror att bilisterna följer deras anvisningar lägger de mindre möda på att de ska göras på ett korrekt sätt. Risken är då stor att de trafikanter som vill göra rätt i stället gör fel, säger Sonja Forward.
Även inom spårtrafik noterar forskarna problem med höga hastigheter förbi arbetsplatserna och projektledare vittnar om svårigheter att få gehör för större sänkningar. Över huvud taget hävdar forskarna att de brister som noterats i vissa fall kan kopplas till att de anställda inte vågar säga ifrån, men också till bristande säkerhetskultur.
Med studien som grund har forskarna utarbetat ett antal rekommendationer som skulle kunna ligga till grund för ökad säkerhet. I korthet handlar det om grundläggande förbättringar av utbildning, upphandling och kontroll.
– Vår rekommendation är att framtida implementering och informationsspridning bör ske i flera led, både inom Trafikverket och till externa aktörer så som leverantörer och underleverantörer, säger Sonja Forward.
Forskarna vill bland annat placera ett tydligt ansvar för utbildningarna hos en myndighet eller ett bolag som tydligt kan redovisa sin förmåga att genomföra dessa utbildningar. Examineringen bör dock ligga på en myndighet. Ytterligare ett förslag är att en nyanställd går bredvid en mer erfaren person under en tid, som en slags lärlingsperiod. Forskarna efterlyser i vart fall en utredning om någon form av erfarenhetsöverföring för nyanställd personal.
Vid upphandlingarna vill forskarna att kvalitet ska avgöra vem som får uppdraget, inte lägsta pris. Därför behöver förfrågningsunderlagen ses över och kvalitetskraven bli mer specifika. Den upphandlande myndigheten bör åläggas att även beakta samhällskostnaderna och inte enbart kostnaderna för det utförda arbetet.
Fler inspektioner av arbetsplatser behövs av såväl arbetsmiljöinspektörer som Trafikverkets kontrollanter. Vägarbetskontrollanter måste i likhet med kontrollanter för spårarbeten ha rätt att avbryta ett pågående arbete som utförs på ett felaktigt sätt.