Byggmarknaden svalnar av
Minskad bostadsproduktion gör att senare års uppgång i byggandet mattas av under ett par år. Den analysen gör Sveriges Byggindustrier som räknar med ökade offentliga lokal- och anläggningsinvesteringar, men inte tillräckligt mycket för att kompensera för det minskade bostadsbyggandet.
2015 blev 2000-talets hittills mest intensiva år vad gäller bostadsbyggande. Enligt Sveriges Byggindustriers beräkningar påbörjades ungefär 48 600 bostäder, vilket enligt nuvarande bedömningar sjunker till 46 000 i år och 43 000 år 2017. Detta trots att behovet är gigantiskt och Sverige dessutom på väg in i en högkonjunktur. Anledningen till den något pessimistiska prognosen är helt enkelt bedömningen att de skärpta amorteringskraven på bolån tillsammans med förväntat högre bolåneräntor och höjda skatter kommer att slå hårt mot hushållen med minskad efterfrågan som följd.
Investeringarna i bostäder har stigit kraftigt under de senaste tre åren – enligt Sveriges Byggindustrier var uppgången i nybyggande så mycket som 29 procent under 2015. Tack vare faktorer som sjunkande räntor, stigande bostadspriser och ökade disponibla inkomster har igångsättandet av bostäder därmed återvänt till höjder som Sverige inte upplevt sedan början av 1990-talet.
Dessvärre lär vi inte stanna på den nivån. Bedömningen är att skärpta amorteringskrav, skattehöjningar och stigande bolåneräntor kommer att minska hushållens möjligheter att se om sitt boende. Resultatet blir en rejäl avmattning som minskar byggandet redan i år och fortsätter neråt under 2017.
Det oroväckande är att avmattningen sker från en nivå som långt ifrån är tillräcklig. En rätt allmän uppfattning i dag är att vi borde stå inför något som närmast liknar ett nytt miljonprogram med igångsättning av i vart fall 70 000 bostäder per år de närmaste tio åren.
Investeringarna i lokaler steg markant 2014 med 14 procent och fortsatte uppgången med hyggliga fem procent under 2015 inom både privat och offentlig sektor. Bedömningen är att ökningen fortsätter, men i betydligt mer blygsam takt – två procent i år och en procent under 2017.
Inom den offentliga världen är det främst landstingens investeringar i byggnader för vård och omsorg som håller volymen uppe. På den privata sidan handlar det om en bred uppgång där inte minst kredit- och fastighetssektorn visar på fortsatt bra tillväxt. Även industrisidan har kommit tillbaka starkt. Bland annat investerar SCA åtta miljarder kronor i en ny massafabrik i Östrand, ett projekt som beskrivs som den hittills största industrisatsningen i Norrland.
Allra svagaste utvecklingen ser vi inom anläggningsbyggandet där investeringsnivån i stort sett stått och stampat efter ett skapligt 2014. 2015 handlade det om en uppgång med en procent följt av en procents nedgång i år och två procent upp under 2017.
Årets nedgång hänförs huvudsakligen till minskade energiinvesteringar och att ett par större järnvägsprojekt går in i slutfasen. Även det transportrelaterade anläggningsbyggandet vek ner sig kraftigt under 2015, men från en hög nivå. Under perioden 2012-2014 fördubblades i stort sett volymen beroende på bland annat stora investeringar i hamnanläggningar, anpassningar till en utbyggd kollektivtrafik samt terminaler och stationsområden.
Det exakta utfallet för 2015 är inte framtaget än, men prognosen pekar mot en minskning med tio procent. En anledning, även här, är att två större hamnprojekt – Värtan i Stockholm och Kapellskär – gått in i slutskedet. Först under 2017 förväntas en viss uppgång igen, bland annat förutspås ökade satsningar på kollektivtrafiken och nya satsningar på hamnutbyggnader, bland annat Norvik i Nynäshamn.
Efter minskade investeringar tre år i rad finns nu även stora förväntningar om nya satsningar på vägsidan. Bland annat är Förbifart Stockholm inne i ett resursslukande skede med stora tunnelarbeten. Även projekt som ombyggnaden av Slussen i Stockholm, Marieholmstunneln i Göteborg och utbyggnaden av E20 genom Västergötland ställer krav på stora kassatillskott.