Maskinförare en bristvara – säkra utbildningsplatserna
Maskinförare är en bristvara. Än värre är att allt fler gymnasieskolor lägger ner sina maskinförarutbildningar. Nu är förhoppningen att ett ökat samarbete mellan arbetsliv och skola ska bidra till att trenden vänds.
Bristen på maskinförare ägnades mycket utrymmet på årets Stora Infradagen där problemet lyftes fram av Hampe Mobärg, vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna.
– Alla talar om bostadsbrist och om hur många bostäder som måste byggas, för att inte tala om all infrastruktur som behövs. Märkligt nog frågar ingen vem som ska göra det. Den bistra sanningen är att de maskinförare som behövs är en bristvara. Och inte nog med det, det finns kommuner, senast Halmstad – gymnasieminister Aida Hadžialićs hemort – som lägger ner utbildningarna trots att företagen skriker efter utbildade medarbetare, sade Hampe Mobärg.
– Frågan är hur man i tider av arbetslöshet kan lägga ner utbildningar som ger anställning, samtidigt som man med berått mod marknadsför och driver sådana som leder rakt ut i arbetslöshet. Inte nog med att de unga blir grundlurade, det är också ett gigantiskt slöseri med skattemedel, hävdade Hampe Mobärg som gärna ser att staten tar ett ökat ansvar för den situation som uppstått och medverkar till att utbudet av utbildningar motsvarar den faktiska situationen och det praktiska behovet på arbetsmarknaden.
Roger Mörtvik, statssekreterare vid utbildningsdepartementet, höll med om utbildningens stora betydelse, men betonade att problemet är betydligt allvarligare än så. Det hjälper inte med utbildningar när det inte finns tillräckligt med sökande.
– Det spelar ingen roll vilka verktyg man har om inte kompetensen finns. Utbildning är ett viktigt verktyg för att driva samhällsutveckling och bekämpa arbetslöshet. Det var lösningen förr och det är lösningen idag. Det behövs utbildningar som ger Sveriges företagare möjligheter att upprätthålla produktivitet och innovativitet och det betyder i sin tur att samarbetet mellan politiker, skolvärld och företag måste bli mycket starkare och bättre, sade Roger Mörtvik.
– Vi har ett matchningsproblem, företagen hittar inte medarbetare med rätt kompetens. Samtidigt som vi har väldigt många arbetslösa finns det en myt som säger att industrijobb är någonting för dem som inte klarar att plugga. Sanningen är att utan gymnasiekompetens är man såld i dag, det finns inga jobb. Och i dag finns det 100 000 ungdomar som saknar gymnasieexamen. Därför måste vi investera mycket mer i utbildning de kommande åren. Alla unga ska kunna fullfölja gymnasiet. De behöver stöd och hjälp att välja ”rätt” utbildning, det vill säga en utbildning som ger jobb.
– Vi satsar på Komvux , Yrkesvux, Yrkescollege och yrkeshögskolan – och utvecklingen måste ske i samarbete med företagen. De branschskolor som föreslås i det slutbetänkande som kom före jul är en bra lösning. Vi kallar hela den breda lösningen ”Ett nytt kunskapslyft”, men det är viktigt att vi inte hastar, det tar tid att få det bra, menade Roger Mörtvik.
Hampe Mobärg håller med i sak, och ser positivt på innehållet i betänkandet, men håller inte med om att det får ta tid.
– Det behövs åtgärder och reda pengar nu. Inte längre fram. Vi behöver ett regelverk som driver ett ökat samarbete över regionerna, så att utbildningsresurserna kan användas bättre. I dag har inte kommunerna råd att driva utbildningarna – de maskiner och den utrustning som behövs är för dyra. Det behövs ett nära samarbete och vi kommer att göra allt för att driva branschskolor, men vi kan inte stå för hela finansieringen på egen hand, sade Hampe Mobärg.
– Vi är övertygade om att regionala branschskolor med riksintag kan koppla ihop utbildning och verklighet och leda vidare in i arbetslivet. Därför driver vi gymnasial maskinförarutbildning i nära samarbete med Upplands-Bro Gymnasium utanför Stockholm. Vi håller på att etablera motsvarande verksamhet i Växjö och Svalöv och på en rad andra orter. För oss handlar det om att säkerställa tillgången till kompetenta maskinförare. Nu är det bråttom att omvandla utredningens ord till verklighet. Det kräver fokus och hårt arbete – djävulen finns i detaljerna – och att statsmakterna tar sitt ansvar och fullföljer det som är själva essensen i utredningen. Annars går det inte. Det ser vi nu i Halmstad och andra kommuner.