Stockholm. Inför stora byggprojekt – inte minst stora infrastrukturbyggen– görs olika typer av samhällsekonomiska kalkyler som ska visa om investeringen är lönsam eller inte. Kalkylerna ska leda till att man investerar i rätt saker och utnyttjar skattemedlen på effektivast möjliga sätt.

Frågan är om de kalkyler som görs speglar industrins verklighet på rätt sätt? Enligt Karolina Boholm, transportdirektör för branschorganisationen Skogsindustrierna och styrelseledamot i Näringslivets transportråd, är svaret nej.

– De samhällsekonomiska kalkyler som görs tar ofta hänsyn till personnyttor, men glömmer bort godsnyttorna, förklarade hon på ett seminarium i samband med konferensen Framtidens Gruv och Mineral 2016.

Risken finns därmed att nödvändiga investeringar inte blir av, medan andra, mindre nödvändiga, genomförs.

– Om man ska göra en infrastrukturinvestering på järnväg kan man aldrig få den lönsam om det inte åker personer på sträckan, åker det gods kan den aldrig bli lönsam i sig, säger Karolina Boholm och exemplifierar med kalkylerna gällande kombiterminalen i Rosersberg, nära Arlanda.

– Att bygga anslutande vägar till E4-terminalen, var inte samhällsekonomiskt lönsamt. Men la man till människorna som jobbar där blev det lönsamt, det säger nåt om hur skevt det är!

Industrin kräver fungerande godstransporter och när de fallerar får det konsekvenser som dock inte alltid syns i kalkylerna.

– 2009 var Hallsbergs bangård ur funktion i två veckor på grund av snö, McKinsey räknade på kostnaderna och kom fram till att 78 procent av kostnaderna var relaterat till person, sju procent till gods. Samtidigt var 75 procent av alla förseningar gods, säger Karolina Boholm.

Hon anser att de kalkyler som används i dag leder fel.

– Vi investerar i olönsamma projekt och struntar i lönsamma - med en ofullständig samhällsekonomisk kalkyl prioriterar vi fel.

Karolina Boholm hänvisar till en VTI-Studie, beställd av Näringslivets transportråd och Skogsindustrierna, där man drar slutsatsen att de nyttor som är relevanta för näringslivet (tidsvinster, tillförlitlighet, utebliven fakturering, försämrade kundrelationer med mera) inte tas med på rätt sätt i de samhällsekonomiska kalkyler som görs inom godstransportområdet.

– Näringslivets tre prioriterade frågor är: tillförlitlighet, tillförlitlighet, tillförlitlighet, konstaterar hon.

– Blir det störningar kan man inte ta sig fram, det finns inga alternativa vägar för järnvägen. Det är sårbart och företag måste vara säkra på att kunna leverera till sin kund.

Enligt Karolina Boholm sysslar ALLA med riskhantering -utom Trafikverket.

– De planerar och investerar och underhåller för ”normalfallet”.

Men vem räknar med att Hallsbergs bangård eller Malmö Bangård ska snöa igen. Att en båt ska köra på Essingebron? Att en båt ska köra på Marieholmsbron? Ändå har det hänt, påpekar Karolina Boholm.

– Två veckor stod Hallsbergs bangård när den snöat igen, tänk er två veckors strömavbrott?!

För varuägarna räcker det inte att tågen kommer i tid – deras vagnar ska helst hänga på också.

– Ibland går tåget men vagnarna står kvar!

Det är också viktigt att de tomma vagnarna kommer fram, de är en viktig faktor i lagerhanteringen.

– I dag har tomvagnar inget samhällsekonomiskt värde och prioriteras inte när det är kris.

Det saknas en hel del i den samhällsekonomiska kalkylmodellen, sammanfattar Karolina Boholm: till exempel de uteblivna intäkter (och skatteintäkter) som blir resultatet av att en del förseningar inte går att ta i kapp, det faktum att försenade tomvagnar och inställda tåg inte syns alls i kalkylerna, och att försämrade kundrelationer på grund av förseningar inte tas i beaktande.

Hennes slutsats blir att det är förvisso är bra med samhällsekonomiska kalkyler, de behövs för att investera i rätt saker.

– Men dagens kalkyler är felaktiga då godset är systematiskt undervärderat, då investerar vi fel eftersom de verkliga nyttorna för järnvägen inte syns.

–Tillförlitligheten måste vara en faktor i den samhällsekonomiska kalkylen.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Leveranstidningen Entreprenad är
entreprenadbranschens egen tidning! Följ oss gärna på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube. :)