Krav på räddningsplan för infrastrukturen
– Svensk välfärd förutsätter en fungerande infrastruktur och effektiva transporter. Men i dag lider transportinfrastrukturen av trängsel och förslitningsskador. Nu måste regeringen ta fram en räddningsplan och en strategi för framtiden, hävdade Caroline af Ugglas, vice vd på Svenskt Näringsliv, på Stora Infradagen.
2
Bilder
Trycket hårdnar nu på att regeringen ska tillhandahålla de resurser som krävs för att eliminera det eftersläpande underhållet av vägar och järnvägar.
Svenskt Näringsliv är en av många aktörer som lyfter fram att Sverige har en betydande infrastrukturskuld. Flera decennier med otillräckliga resurser gör att stora delar av både väg- och järnvägsnät inte klarar dagens trafikvolymer ens när allt fungerar. Situationen försvåras ytterligare av det gigantiska underhållsberg som alltför ofta slår ut ett redan bristfälligt trafiksystem.
– Dagens problem är till stor del en följd av en rad tillkortakommanden: Bristande kunskaper om infrastrukturanläggningens tillstånd, resursbrist och brist på kloka prioriteringar, är Caroline af Ugglas förklaring.
Caroline af Ugglas är starkt kritisk till gällande situation, och ger åtminstone en fingervisning om hur dagens problem ska kunna lösas.
– Regeringen måste presentera både en konkret räddningsplan för funktionalitet och kapacitet på kort sikt och en tydlig strategi för framtiden. Vi anser att regeringen nu bör avsätta de resurser som krävs för att eliminera det eftersläpande underhållet. Drift- och underhållsåtgärder och färdigställande av strategiska stråk för väg och järnväg bör prioriteras framför stora nyinvesteringar. Fokus bör läggas på att återställa transportsystemet till den funktionalitetsnivå det var avsett för, fortsätt inte att akut lappa och laga. Vi måste också titta brett och se vad man gjort i andra länder, exempelvis Norge och Spanien, hävdade Caroline af Ugglas.
Branschorganisationen Maskinentreprenörerna är i mångt och mycket positiva till de tankegångar som framförs av Svenskt Näringsliv. Bland annat understryker förbundets styrelseordförande Magnus Persson att det finns mycket kunskap även på annat håll. Vi behöver inte uppfinna hjulet en gång till.
– Vi tycker att man bör vara öppen, lyfta blicken och våga titta på hur man har försökt lösa liknande problem i våra grannländer. Ett exempel på detta är Norge där man valt att dela på planerings- och finansieringsansvar. Det kan vara en väg, ansåg Magnus Persson.
– Vi talar om hållbarhet ur flera perspektiv – miljömässigt, ekonomiskt och socialt – och jag tror att vi i Norden har en samsyn när det gäller dessa områden. Vi har också en kulturell samsyn. Varför då inte en samsyn när det gäller vår gemensamma infrastruktur?
– Europa växer. För att hänga med måste vi vara beredda att söka nya lösningar och samarbeten över gränserna. Det betyder att den nordiska samsynen inte heller får tappas bort i Trafikverkets planarbete där samsynen tidigare saknats. Det har nämligen hänt i nästan alla tidigare långtidsplaner som vi sett. Trafikverket har arbetat i Sävsjö, utanför Hofors och på vägen till Sandviken, men har missat helheten.
– Jag vill att Anna Johansson som Sveriges infrastrukturminister lyfter blicken och vågar se till hela Norden. Nordiska rådet har visat sig vara mycket snack och lite verkstad, eller mycket skrik för lite ull om man så vill. Men det betyder inte att idén är fel, kanske behöver vi ett nordiskt råd för infrastruktur, ett råd som gör att vi går framåt tillsammans. Vi har varken tid eller råd att vara navelskådare, hävdade Magnus Persson.
– Tunneln genom Hallandsåsen tog 23 år att fixa. Nu ska Fehmarn-Bältförbindelsen byggas, och det kommer förhoppningsvis inte att ta lika lång tid. Oavsett hur det går, så kommer vi i norr – Sverige, Norge, Danmark och Finland – att vara oerhört beroende av den nya tunneln. Nu behöver vi lägga kraft på att skapa en gemensam framtidsbild. Infrastruktur är ett annat ord för konkurrenskraft och välstånd, betonade Magnus Persson.