Kritik mot stationsval
13 stationsorter finns med på det förslag till höghastighetsjärnvägens sträckning som presenterats av Sverigeförhandlingen. Dragningen fick omedelbart skarp kritik från regionala politiker i bland annat Växjö som reagerar mot att staden valts bort.
När höghastighetsbanan står klar om si så där 20 år ska sträckan Stockholm-Göteborg klaras på två timmar, Stockholm-Malmö ska gå på 2,5.
– Vi noterar att tre län ställs utanför förslaget – Kalmar, Kronoberg och Blekinge. Och att det inte blir något stationsläge i Kronoberg. Den största infrastruktursatsningen sedan 1850 måste naturligtvis inkludera sydöstra Sverige med dess universitet, högskolor och näringsliv, säger Per Schöldberg (C) och Åsa Karlsson Björkmarker (S), kommunalråd i Växjö kommun.
Lika kritisk är Bo Frank (M), kommunstyrelsen ordförande i Växjö.
– Vi kan konstatera att man valt att endast knyta samman storstäderna och inte få till ett bygge som gynnar hela Sverige. Nu blir det en fråga för regering och riksdag om hela sydöstra Sverige ska stå utan infrastruktur, säger Bo Frank.
Catharina Håkansson Boman , en av Sverigeförhandlingens förhandlingspersoner, hittar dock åtskilliga fördelar med det valda alternativet.
– Den sträcka som höghastighetsjärnvägen kommer att ta genom Småland blir via Värnamo, det vill säga den rakaste, minst kostsamma och den som genererar mest nyttor för hela höghastighetsjärnvägssystemet, säger Catharina Håkansson Boman.
Men även andra faktorer har vägts in.
– Vid valet av stationsorter har vi bland annat tittat på antal invånare, resandeprognoser, stationens betydelse som bytespunkt och bostadsbyggande, säger Catharina Håkansson Boman.
Förslaget till sträckning presenterades 1 februari och samma dag överlämnades ett första utkast till bud till 24 tänkta avtalspartners som förväntas stötta projektet finansiellt. Primärt handlar det om berörda kommuner och regioner och de kommande förhandlingarna kommer också att innefatta diskussioner om bland annat stationslägen och bostadsbyggande.
I de krav som ställs åläggs kommunerna bland annat att bidra med förskottering, åtkomst till mark för såväl höghastighetsjärnvägen som kopplingarna till de regionala kollektivtrafiksystemen samt att underlätta för cyklister att ta sig till de nya stationerna.
Sverigeförhandlingen ger också en liten öppning till de kommuner i östra Småland som känner sig överkörda av det nuvarande förslaget. Dragningen kan förändras under förhandlingsprocessen, men samtidigt betonas att det inte är den kommun som betalar mest som får en station, utan den plats som bedöms mest lämplig med avseende på nyttor och kostnader.
Fortfarande återstår dock den absolut svåraste knuten – att hitta de uppskattningsvis dryga 300 miljarder kronor som projektet kommer att kosta. Helt klart är att statskassan inte kan stå för hela kakan utan att berörda kommuner och regioner måste haka på som medfinansiärer.
– De som får ökad nytta av järnvägen ska vara med att betala. Om ingen längs banan vill vara med finns inga pengar. Då blir det ingen bana, säger infrastrukturminister Anna Johansson.
