Släpp fram innovatörerna
– Vi köper mer funktion och mindre detalj. Vi ser att exempelvis totalentreprenader ger bättre resultat, lockar fler utländska aktörer och innebär kostnadsbesparingar, sade Vägverkets generaldirektör Lena Erixon på Stora Infradagen.
– Vi står inför stora utmaningar med en befolkning och godstransporter som växer. Det finns ett stort behov av nya jobb och fungerande transporter så människor kan förflytta sig mellan hem och jobb. Här kommer även hållbarhetsfrågan in. Klimatfrågan är en utmaning när vi ska se till att helheten blir effektiv och försvarbar, sade infrastrukturminister Anna Johansson.
– För att vi ska kunna öka kapaciteten krävs innovation och nytänkande, både i befintliga system och i nya. Trafikverket ska göra upphandlingar och beställningar som premierar innovativt tänkande. Här finns också ett ansvar för ett skarpare underlag i upphandlingarna för att vi ska få samhällsnyttiga och lönsamma projekt. Samtidigt är ansvaret delat. Entreprenörerna måste stå för själva innovationen, hitta nya lösningar och arbetssätt som ökar kapacitet och minskar kostnader, menade Anna Johansson.
Men för att det ska vara möjligt krävs att entreprenörerna får ett ökat spelrum för att testa nya idéer och därmed också ett ökat ansvar, vilket inte minst kräver att beställaren i högre grad vågar lita på entreprenörens kompetens. Så görs redan i stor utsträckning, men infrastrukturministern anser att utvecklingen kan drivas betydligt längre. Totalentreprenader har använts i åratal med gott resultat samtidigt som funktionsentreprenader och upphandlingar som görs i så kallad partneringform – modeller som kräver betydligt mer av entreprenören än en traditionell utförandeentreprenad – växer sig allt starkare.
Utvecklingen är ingenting som skrämmer Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon – tvärtom gav hon i mångt och mycket kritikerna rätt och betonade att Trafikverket redan hunnit en bit på den föreslagna vägen.
– Det har hänt mycket under de senaste tio åren och vi satsar allt hårdare på att bli en renodlad beställare. Som upphandlare söker vi mer efter både funktion och innovation. Helt klart visar totalentreprenader bra resultat och innebär också att konkurrensen skärpts genom ökade inslag av utländska aktörer. Men vi har olika typer av projekt och många passar inte för totalentreprenader. Exempelvis läggs ungefär 30 procent av uppdragen ut på små och medelstora företag. Men vi har tagit till oss av kritiken och jobbar för att få bort krångel som kan missgynna mindre företag, sade Lena Erixon.
Alla är dock inte lika förtjusta i utvecklingen, utan befarar att det dyker upp en och annan fallgrop.
– Strävan att handla upp funktioner minskar konkurrensen eftersom små företag har svårare att bära risk. De fyra största företagen på vägsidan har 50-60 procent av marknaden. Det gör att små företag dessutom kan skrämmas att ta uppdrag som huvudentreprenör, enligt principen att inte bita den hand som föder en. Det finns en oro för att de stora drakarna kan bita tillbaka vid nästa upphandling. Samtidigt ställer sig även de små företagen positiva till det nya. Många är trötta på gammal teknik och har bättre lösningar själva, sade Johan Nyström, forskare på VTI och föreståndare för Centrum för transportstudier på KTH.
Ännu tuffare i sin kritik mot Trafikverket var statens järnvägsutredare Gunnar Alexandersson som konstaterade att det finns stora brister vid såväl upphandling som uppföljning, men också att kontrollen är dålig – något som Lena Erixon delvis höll med om.
– Vi har koll på delar, men inte på helheten. När det gäller kvalitetskontrollen måste vi kortsiktigt förstärka vår kapacitet för att klara uppgiften. Jag tycker ändå att vi har gjort mycket. Vi har blivit bättre som beställare och vi ser effekterna allt tydligare i form av resultat och kostnadsbesparingar. Just nu bygger vi upp ett anläggningsregister som kan bli ett värdefullt redskap. På lång sikt tror jag att ny teknik och automatiserad övervakning kan effektivisera processen, sade Lena Erixon.
Även om infrastrukturminister Anna Johansson lovade att det finns jättemycket pengar – noga räknat 522 miljarder kronor – betonade dock Lena Erixon vikten av att pengarna används optimalt och till rätt saker, vilket innebär stora utmaningar i en tid med kraftigt ökande behov av att flytta både människor och gods.
– Vi måste få fram ett mer robust system som klarar större påfrestningar. Vi kan inte bara tänka storstad utan måste också se till landsbygden där vägen kan vara enda alternativet för transporter. Vi måste också se framåt och vi lägger exempelvis alltid in klimatkalkyler i våra underlag. Vi måste också väga in åtskilliga andra faktorer innan vi startar ett projekt. Det räcker inte att enbart ta hänsyn till samhällsekonomiska kalkyler utan det krävs en totalbedömning som också väver in bland annat politiska beslut.
Lena Erixon passade också på att lyfta fram den fyrstegsprincip som lägger grunden till stora delar av Trafikverkets arbete. I praktiken täcker de fyra stegen hela skalan från bearbetning av attityder hos de som använder kommunikationsstråken till optimal användning av de resurser som finns.
1 Tänk om
Överväg åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt val av transportsätt.
2 Optimera
Genomför åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur.
3 Bygg om
Vid behov genomförs begränsade ombyggnader.
4 Bygg nytt
Först när behovet inte kan tillgodoses i de tre första stegen är det dags för nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.
Ett illustrativt exempel på att tänka om framfördes av Anitha Bondestam som själv var kommunikationsminister 1978-79 då nedläggning av olönsamma järnvägssträckor var ett vanligt diskussionsämne. Hon nämnde bland annat en järnvägssträcka där ett praktiskt taget tomt tåg skramlade fram i vardera riktning en gång per dag. När tåget byttes ut mot minibussar blev det i stället åtta turer om dagen och en avsevärt minskad ström av privata bilar, vilket inte bara skapade effektivare transporter utan också minskad miljöbelastning.
