Krafttag mot osunda affärer
Gränsen för vad som betraktas som muta eller korruption ska nu tydliggöras med hjälp av gemensamma riktlinjer, enligt en överenskommelse som tecknades mellan stora utförare och beställare i slutet av förra året.
När Byggcheferna så sent som 2011 genomförde en enkät om etikfrågor till byggchefer i branschen svarade 64 procent att de någon gång blivit erbjudna mutor av en leverantör, entreprenör eller konsult i form av varor eller tjänster för att få fördelar vid en upphandling.
För delar av branschen resulterade enkäten i något av ett uppvaknande även om de svenska domstolarna även därefter tvingats hantera byggrelaterade mutärenden.
– Studier från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, visar att de byggföretag som figurerar bland mutärenden i landets domstolar är allt från byggjättar till enmansföretag. BRÅ menar att det visar att det finns en etablerad korruptionskultur i byggbranschen, säger Byggchefernas ordförande Lars Bergqvist.
Bland annat har Brå gått igenom de ärenden som anmäldes till Riksenheten mot korruption mellan åren 2003 och 2011 och konstaterar i en rapport om korruption från 2013 att ungefär en tredjedel av påstådda mutgivare är verksamma inom bygg- och anläggningssektorn.
Frågor om mutor och korruption har dock ägnats allt större uppmärksamhet bland byggbranschens aktörer och i slutet av förra året togs ett stort steg i utvecklingen när Sveriges Kommuner och Landsting, Byggherrarna, Sveriges Byggindustrier och flera byggföretag presenterade gemensamma riktlinjer som syftar till att tydliggöra vad man får göra mellan leverantörer och beställare inom den offentligt finansierade bygg- och fastighetssektorn.
Den överenskommelse som tecknats har utformats för att dels ge ökad transparens och måttfullhet i affärsrelationer och dels reglera hur berörda parter inom bygg- och fastighetssektorn ska agera, utifrån ett etiskt förhållningssätt och med fokus på affärsrelationen. Enkelt uttryckt är ambitionen att de etiska kompasserna som funnits i företag och organisationer redan tidigare i fortsättningen ska vara kalibrerade och att det nu ska råda en total samsyn i etiska frågor.
– För oss handlar det om god byggherresed. Hur vi som beställare uppträder och vilka krav vi ställer på våra leverantörer har en avgörande betydelse för branschkulturen. Överenskommelsen gör att det blir ännu tydligare vad vi ska förvänta oss av varandra när vi gör affärer och genomför projekt, säger Tommy Lenberg, vd för Byggherrarna.
– Det är väldigt mycket som ska byggas och det är en pågående internationalisering med många nya aktörer som vill in. Vi är mer beroende av varandra än tidigare och det är värdefullt med kalibrerade kompasser.
Svante Hagman, vd för NCC Construction Sverige betonar vikten av transparens, men också vikten av att företagsledningarna är engagerade i arbetet och inte minst säkerställer att informationen sprids inom organisationens alla led, exempelvis genom regelrätta utbildningar.
Den stora mängd bygg- och anläggningsjobb som ligger i pipeline innebär tillsammans med stora pensionsavgångar att det finns ett stort rekryteringsbehov. Men behoven av arbetskraft är stora även inom andra näringar och då kan etablerade, negativa begrepp som ”byggmaffia” innebära att branschen väljs bort.
– För att säkra det framtida behovet av personal måste sådana epitet arbetas bort. Det får inte ens finnas misstankar om att vi har den här typen av problem. Tydliga regler och riktlinjer är viktiga, men det är också viktigt att vi jobbar med våra värderingar som ofta är avgörande när man hamnar i en gråzon. Vi har sett att det är få missgrepp som upptäcks genom kontroller. Det krävs oftast tips från våra egna medarbetare för att det ska upptäckas. Vi har också blivit mer noggranna vid anställningar för att undvika infiltration från kriminella gäng, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.
Internationellt har vi sett exempel på hur hårda lönsamhetskrav kan medföra ”kreativa” lösningar som bryter mot de etiska reglerna, men som i varje fall kortsiktigt kan ge mer klirr i kassan. Johan Skoglund, koncernchef i JM, ser dock ingen risk för att sådant ska inträffa i Sverige.
– Vi har helt enkelt inte en sådan företagskultur i Sverige. Dessutom har vi och många andra företag centrala avtal med utvalda leverantörer, vilket gör att möjligheterna till egna lösningar är närmast obefintliga, säger Johan Skoglund.
Karin Malmgren, chefsjurist på Peab, har i grunden samma uppfattning, men vill inte blunda för att det kan finnas sådana tankar.
– Men då handlar det nog mer om omtanke om medarbetarna där huvudmålet är att skapa sysselsättning. Men det är inte heller acceptabelt, säger Karin Malmgren.
Branschorganisationen Sveriges Byggindustrier har sedan tidigare en uppförandekod som skrivits under av samtliga cirka 3 200 medlemsföretag. Därtill finns Samhällsbyggnadssektorns etiska råd, dit man kan vända sig med anmälningar för att få dem prövade. Organisationens vd Ola Månsson räknar också med att medlemskapet är så pass värdefullt att företagen aktar sig för att bryta mot reglerna för att inte riskera sanktioner.
– Det är inte så att ett brott mot de etiska reglerna betyder uteslutning. Men det företag där felet begåtts måste visa att man är beredd att lösa situationen, exempelvis genom att inte behålla den person som brutit mot gällande riktlinjer i sin organisation. Nu går jobbet vidare med att få fler företag att ansluta sig till överenskommelsen, säger Ola Månsson.
Ett värdefull stöd vid framtagandet av den nya överenskommelsen har varit Institutet mot mutor, IMM, med hovrättspresident Fredrik Wersäll som ordförande.
– Korruption är ett globalt problem som leder till irrationella beslut, hämmar tillväxt och utveckling samt snedvrider konkurrensen. Sverige är ett av världens minst korrupta länder, men det finns sektorer där korruption förekommer, däribland bygg och fastighet, säger Fredrik Wersäll, som dock nu kan glädjas åt att branschen själv tagit initiativ för att en gång för alla sätta stopp för korruptionen.
Utvecklingen uppskattas också av Lars Bergqvist.
– Att den här överenskommelsen nu undertecknats är ett steg på vägen för att få bort korruption och oegentligheter i vår bransch. Att fler branschaktörer nu stöttar arbetet ger oss förutsättningarna att bygga en attraktiv framtidsbransch.