Riksrevisionen vill skärpa kraven på gruvindustrin
Gruvavfall innebär ekonomiska risker för staten. Det menar Riksrevisionen som nu rekommenderar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att gruvnäringen inte längre ska kunna fly undan kostnader för efterbehandlingen och låta skattebetalarna ta hand om notan.
I dag finns 14 aktiva gruvor i Sverige, men det är inte där skon klämmer, utan att gruvföretagen i praktiken inte behöver ställa tillräckliga ekonomiska säkerheter så att gruvavfallet kan efterbehandlas även vid en eventuell konkurs.
Visserligen ska gruvbolagen ställa ekonomiska säkerheter, men enligt Riksrevisionen finns brister i dagens system som gör att stora kostnader för efterbehandling av gruvavfall riskerar att hamna på skattebetalarnas bord även om Riksrevisionen anger att de ekonomiska säkerheter som gruvbolagen ställt i dag uppgår till 2,7 miljarder kronor.
Att miljöfarligt gruvavfall måste efterbehandlas är ingen tvistefråga. Alla inser att det uppstår miljöproblem om exempelvis surt och metallhaltigt lakvatten hamnar i naturen. Problemet är att beräkna kostnaderna för efterbehandlingen, bland annat på grund av att miljökonsekvenserna i många fall inte är tidsbegränsade.
Om säkerheterna är för lågt beräknade kan staten tvingas träda in och finansiera efterbehandlingen av avfallet. Riksrevisionen lyfter fram de nedlagda gruvorna Blaiken och Svärtträsk som två exempel där de avsatta säkerheterna inte räckt till och där statens sammanlagda utgifter kan komma att uppgå till mellan 280 och 380 miljoner kronor.
Gruvbolagen betalar också in avgifter för länsstyrelsernas tillsyn över gruvverksamheten. Riksrevisionen har dock kommit fram till att det även i det avseendet saknas full kostnadstäckning för verksamheten. Riksrevisionens beräkningar pekar på att kostnaderna för miljötillsynen översteg intäkterna från avgifterna med 3,7 miljoner kronor under 2014 – även där landar alltså en del av kostnaderna hos skattebetalarna.
– Det uppkommer mycket gruvavfall i Sverige och en stor del av detta är miljöfarligt. Det är därför viktigt att systemet fungerar så att pengar finns avsatta för att ta hand om avfallet så att inte skattebetalarna drabbas av kostnaden, säger riksrevisor Ulf Bengtsson.
Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att vidta en serie åtgärder som i varje fall skulle kunna minska problemet.
Bland annat efterlyser Riksrevisionen en utredning som ska titta på en långsiktig branschfinansiering av efterbehandling, kontroll och tillsyn av nedlagda gruvor när beslutade ekonomiska säkerheter inte räcker till. Regeringen bör också överväga att ändra lagstiftningen så att gruvverksamhet inte kan påbörjas utan att den ekonomiska säkerheten har godkänts. Ett tredje förslag är att se över om prövningen av en mineralfyndighets potential för en ekonomiskt lönsam gruvverksamhet även ska omfatta kostnader för gruvavfallet.