20

Bilder

Bennys Gräv i Björkdalsgruvan. Foto: Ulrika Andersson

Björkdal. Bergtruckarna badar i sol utanför verkstaden i Björkdalsgruvan. Bjässarna – de kan lasta 100 ton – väntar dock inte på reparation, inte heller är det dags för service så här i början av augusti.

– En del har fortfarande semester, förklarar Cristofer Larsson, arbetsledare på Bennys gräv som sköter bergtransporterna ovan jord i Björkdalsgruvan.

Verksamheten är dock i full gång, nere i det vidsträckta dagbrottet lastar grävmaskinerna truck efter truck och Cristofer Larsson har inte haft mycket ledigt i sommar.

– Semester? Nä, det hinner jag inte riktigt med.

Björkdalsgruvan ligger fyra mil utanför Skellefteå, inte långt ifrån Kåge, en ung gruva med ett turbulent förflutet. Fyndigheten – med särskilt grovt guld – upptäcktes 1985 och i dag är produktionen uppe i cirka fyra kg guld per dag.

Fallande guldpriser har inneburit flera ägarbyten och de nuvarande ägarna, kanadensiska Mandalay Resources, tog över så sent som i september 2014.

Bennys gräv började arbeta i Björkdalsgruvan 2013, och Cristofer Larsson gläds åt ett smidigt samarbete, trots ägarbytet.

– Det har gått mycket bättre än jag trodde, relationerna med gruvledningen fungerar jättebra. Som det ser ut just nu kan det nog förhoppningsvis bli några år till.

Björkdalskontraktet är ett av flera viktiga gruvkontrakt för bennys gräv. Drygt 25 personer av totalt 100 anställda arbetar i Björkdalsgruvan, i Bolidens gruva i Kristineberg är de drygt 30 stycken och i Maurliden – även det en Bolidengruva - sysselsätts ett 15-tal.

– I Kristineberg kör vi bergtransporter under jord, i Maurliden och Björkdalsgruvan är det transport i dagbrott som gäller, säger Cristofer Larsson.

Bennys grävs hjärta finns dock i Springliden utanför Malå. Det var här Cristofers pappa Benny startade företaget 1973, med en Landsverk grävmaskin byggde han skogsbilvägar och ett par år senare var det dags att skaffa personal - Thomas Nilsson anställdes 1979.

– Han jobbar faktiskt kvar fortfarande och är en riktig klippa, säger Cristofer Larsson.

Firmans första schaktmaskin finns också kvar, en Komatsu bandtraktor som inhandlades 1979.

– Den står hemma vid garaget och används vid behov, mest av nostalgiska skäl, ler Cristofer Larsson.

Pappa Benny finns också kvar i firman, men inte av nostalgiska skäl: han är både ägare och vd och kör en hel del maskin.

Skogsbilvägarna har dock fasats ut, till förmån för andra uppdrag.

– År 1986 började vi i gruvan i Kristineberg, sedan drog vi oss ur gruvorna i några år, när underjordsverksamheten sålts till nuvarande Bergteamet (Jan Marklund).

Bennys återvände dock till gruvorna – ett bra gruvjobb kan utgöra en förhållandevis stabil inkomstkälla för en entreprenadfirma i Skelleftefältet.

– Gruvorna är ju konjunkturberoende, och om priserna sjunker drar de ner, men för oss är gruvtransporten ofta ett bra sätt att hålla igång verksamheten året runt, kommenterar Cristofer Larsson.

Gruvuppdragen innebär att lasta och köra gråberg, malm och ”B-malm” (material som kvalitetsmässigt befinner sig mellan malm och gråberg, reds anmärkning). Företaget hanterar också jord, i Björkdalsgruvan utför man till exempel en hel del jordavrymningar när gruvan ska vidgas.

Bennys gräv har en maskinpark med ca 110 enheter, där hittar vi till exempel 24 lastbilar av märket Volvo och Scania. Lastbilarna som kör underjord är bergbilar och betongbilar. Det finns även två maskintrailrar och några mobila krossar som används vid behov. En stor del av ovanjordsbilarna är utrustade med snabblås för att snabbt kunna byta påbyggnad.

Under jord arbetar bland annat ett par hjullastare, en ramptraktor och en väghyvel. Det finns även en spolbil för dammbekämpning.

Grävmaskinerna är viktiga för företaget, som har 30-talet maskiner i storleken 2 - 130 ton, ett spann som anses viktigt för att kunna anpassas efter jobben. De större är Caterpillar, de mindre Komatsu, Hitachi och Volvo. 25-30 dumprar kompletterar maskinparken, även de Volvo.

– Swecons serviceorganisation i norra Västerbotten har fungerat jättebra, det är aldrig några problem, kommenterar Cristofer Larsson.

När Bennys fick uppdraget i Björkdalsgruvan 2013 behövdes större maskiner än de Volvo kunde erbjuda och i stället inhandlades fyra Caterpillar 777G bergtruckar, två Caterpillar 390DL grävmaskiner och en begagnad Caterpillar 385C grävmaskin.

– De har gått som en dans på rosor, säger Cristofer Larsson nöjt.

Han berömmer också Wiksténs Maskinservice, Pon Equipments servicepartner i Skellefteå.

– Det har också fungerat jättebra.

En anledning är kanske att ägaren Anders Wikstén tidigare jobbade just i Björkdalsgruvan med att serva Cat. För tolv år sedan startade han eget och han passar på att ge bennys gräv en komplimang.

– Det är inte alltid det är sådan ordning på grejerna!

Cristofer Larsson noterar att ordning och reda krävs om man ska stå pall i konkurrensen.

– Vi är väldigt noga med den kontinuerliga servicen och är något dåligt är det bara att repa och byta.

Maskinerna går normalt 20 000 timmar innan de byts bort eller avyttras.

– Vi har också schemalagda komponentbyten – om man byter motor och växellåda kan man nöta maskinerna ännu längre, säger Cristofer Larsson.

Förarna ska byta filter och smörja maskinerna, de ska också rapportera in eventuella fel.

– Det har inte varit några större fel, på några av maskinerna for lamellerna tidigare än det var tänkt, men det innebar bara att vi bytte växellåda lite tidigare.

– Elghorns Maskin och Allservice i Älvsbyn hjälper oss med service och underhåll ute på fältet och det samarbetet fungerar bra, det är duktiga gossar.

Gruvorna är basen men vintertid blir det en hel del plogning, Bennys gräv samarbetar också med Renfors Åkeri, som underentreprenör när det gäller malmtransporter.

Att återställa gruvor är ett annat återkommande uppdrag, just nu efterbehandlas Boliden Minerals gamla gruvområde i Stekenjokk.

– Detta arbete utför vi som underentreprenör åt Peab, säger Cristofer Larsson.

Jobben hittar man främst i norra Västerbotten.

– Vi har dock ett tiotal maskiner uthyrda i Norrbotten och vi har faktiskt varit så långt bort som i Garpenberg, men det upplevdes avlägset rent geografiskt.

Att hitta jobb brukar inte vara några problem.

– Har du fått en viss storlek hittar jobben dig, konstaterar Cristofer Larsson.

Att rekrytera förare som kan – eller åtminstone vill lära sig – jobbet har varit betydligt svårare.

– Jag välkomnar nyutexaminerade förare, det är klart att de inte kan allt från början, men man kan undra varför intresse verkar saknas hos vissa.

Nya förmågor behöver träning innan ”stödhjulen” kan plockas av och finns det ett ärligt intresse ger Cristofer Larsson dem gärna den tiden.

– Alla måste få chansen att lära sig och de som har viljan att försöka brukar lyckas.

– Det gäller bara att inte lägga på dem för mycket, sen är det också bra att sprida ut folk man känner – de riktiga stöttepelarna – på skiften.

Han konstaterar också att det blivit lättare att rekrytera på sistone.

– Här i Björkdal har vi överlag väldigt bra personal, det gäller även i den övriga verksamheten.

För hans egen del var yrkesvalet en lätt match.

– Det var inget att fundera över - första gången jag körde bandtraktor nådde jag inte ned med fötterna till golvet.

Efter gymnasiet började han köra traktor och gruvbil under jord i den numera nedlagda Storlidengruvan i Malå. Nästa utmaning blev att köra grävmaskin, därefter tillbringade han 4-5 år som bandtraktorförare i Boliden Minerals dagbrottsgruva Aitik.

När företaget sedan fick uppdraget i Björkdalsgruvan blev Cristofer Larsson arbetsledare där.

– Jag ska vara mest här men jag åker runt och lägger näsan i blöt lite överallt, det går inte att undvika!

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.