Nya ackorderingar om ackord
Byggnads vana att gödsla med strejkhoten lär även den här gången sätta stopp för rimligare och mer människovänliga förhållanden på bygget.
En försvårande omständighet som vanligtvis poppar upp inför varje avtalsförhandling är ackordslönerna. För Byggnads är ackordslönerna oerhört väsentliga eftersom de skapar sysselsättning åt den stora grupp högavlönade ombudsmän som förbundet har på anställningslistan. De som får betala är byggnadsarbetarna som tvingas riskera sin hälsa på grund av ett system som bygger på att jobba (för) snabbt och dessutom med risk att arbetet blir slarvigare utfört, vilket också kan få konsekvenser längre fram i tiden.
När nu avtalsförhandlingarna inför 2016 rullar igång är det tydligt att ackordslönerna, eller prestationslönerna som det numer oftast kallas, åter igen blir en knäckfråga.
När det är viktigare att bygga snabbt än rätt uppstår stora risker för såväl den som gör jobbet som för kvaliteten på utfört arbete.
Kvinnor – som ofta är fysiskt svagare och kortare än sina manliga kollegor – riskerar att få svårt att hänga med i det högt uppdrivna tempo som skapas av ackordshetsen.
Ett argument av betydligt nyare dato är att även många invandrare stängs ute från byggarbetsplatserna eftersom ackordshetsen skapar ett arbetstempo då det kan vara svårt att kommunicera klart och tydligt med medarbetare som inte talar svenska. Här blir det lite extra känsligt för Byggnads, som redan 2004 i samband med att ett lettiskt företag hade ett bygguppdrag i Vaxholm, visade att man är beredd att gå praktiskt taget hur långt som helst för att försvåra för utländsk arbetskraft att arbeta i Sverige. Fortfarande blir jag då och då av internationella kontakter påmind om hur Sveriges renommé försämrades utomlands när letterna tvingades lämna Sverige med orden ”Go home!!!” ekande i öronen efter stridsåtgärder som somliga kallar omotiverade och somliga olagliga. Oavsett hur åtgärderna beskrivs räckte agerandet till att Byggnads fälldes i EG-domstolen. Det var dock en liten tröst för letterna vars svenska bolag tvingats till konkurs på grund av fackets regelvidriga stridsåtgärder.
Dessutom innebär prestationslönerna återkommande förhandlingar som riskerar att skapa konflikter på arbetsplatserna. Om parterna inte kommer överens hamnar lönen på en nivå som specificeras i kollektivavtalet. Byggnads har här tvingat fram en lönenivå som är avsevärt lägre än ackordslönen, vilket av naturliga skäl allt för ofta resulterar i missnöjesyttringar på arbetsplatsen som inverkar menligt på säkerhet, trivsel, arbetsmiljö och kanske också leder till maskningsaktioner. Arbetsgivarna försökte härom året införa ordet minst i kollektivavtalet för att kunna ge sina anställda en rimligare lön, men förslaget stoppades av Byggnads som insåg att risken för störningar mellan arbetsgivare och anställda då skulle minska avsevärt.
Visserligen tecknas kollektivavtal av två parter, men den som frekvent använder sin strejkrätt vinner. Byggnads vana att gödsla med strejkhoten lär dock även den här gången sätta stopp för rimligare och mer människovänliga förhållanden på bygget.