Finns förtäckta täkter?
Är förtäckt täktverksamhet en genväg in på marknaden för den som vill ta ut bergmaterial utan att uppfylla kraven på en riktig täkt? Frågan dryftades på årets SBMI-dagar.
– Det går att göra både rätt och fel, konstaterade Nicklas Nilsson på Swerock.
I reguljär täktverksamhet är syftet att nyttiggöra uttaget material, att sälja ballast direkt eller indirekt via betongfabrik etcetera.
I verksamheten ingår då att frilägga, krossa, sortera, tvätta, transportera materialet inom och utom anläggningen, men också bland annat att avverka skogen.
– Det sker enligt täkttillståndet, inte enligt skogsvårdslagen, säger Nicklas Nilsson.
Bergmaterial kan dock uppkomma till exempel när en väg ska byggas, en tunnel ska sprängas, en damm ska grävas eller en hamn ska muddras, man får helt enkelt bergmaterial ”över”, som kan säljas.
– Det är inte täktverksamhet, det är nästa verksamhet som ska vara det primära, inte att ta ut materialet.
Det finns regler även för denna verksamhet, det ska till exempel inte gå att ta ut ”mer” material än nödvändigt, till exempel genom att spränga ut fyra meter och sedan återfylla gropen. Materialet ska också nyttjas inom en viss period, detsamma gäller platsen.
– Vi måste söka tillstånd för täkter. Uttag som inte utgör täktverksamhet kräver andra tillstånd, bygglov, detaljplan, upplag för massor med mera.
Nicklas Nilsson ser godsbangården i Umeå som ett exempel på vettig ”icke-täktverksamhet”, syftet var att bygga en plats för godshantering, upplaget av entreprenadberg anmäldes enligt miljöbalken, krossningen anmäldes och frågan prövades korrekt.
– Det var inte en täkt men man fick loss stora mängder berg och frågan sköttes på ett bra sätt.
Han redogjorde dock även för ett par dåliga exempel, till exempel en gammal militäranläggning i Dalarna där man aviserat att syftet var att påbörja någon slags verksamhet men där tidplanerna var mycket oprecisa, och den gamla täkt i Jämtland som skulle återställas men där man lyckades få ut 50 000 ton i efterbehandlingen.
– Om efterbehandling är syftet bör det inte bli några massor som lämnar området.
Nicklas Nilsson konstaterar att brytningen på ett område som inte är en täkt ska vara nödvändig, att exploateringen av berget aldrig får vara det överordnade syftet och att brytningen ska styras av markens slutgiltiga användning och inte av att man anser sig ha behov av materialet.
– Tiden för uttaget ska också vara överblickbar och det kräver alerta och kunniga tillsynsmyndigheter.
Han ser gärna att branschorganisationen SBMI tar på sig rollen att anmäla misstänkta verksamheter, så att de mindre företagen slipper stå för det.
– Det är bra om SBMI går i bräschen och får stopp på detta.