Dags för omprogrammering
Så länge anställningstid är avgörande för rätten att jobba kommer både invandrare, unga och långtidsarbetslösa att tvingas kvar i utanförskap.
Enligt en DI-mätning tidigare i höstas var det bara sex procent av näringslivets toppar som sade sig ha stort eller mycket stort förtroende för S-ledaren. Att då gå ut i media och skylla den misslyckade integrationen av invandrare på företagen som enligt tidningsuppgifter beskylls för diskriminering känns som att skjuta sig själv i foten.
Om nu statsministern anser att företagen diskriminerar invandrare borde hans första åtgärd vara att underlätta nyanställning – inte försvåra. Sänkta arbetsgivaravgifter, moderniserad arbetsrätt, bättre förutsättningar att driva småföretag är tänkbara åtgärder som uppmuntrar nyanställningar och kan leda till nya jobb för både invandrare, unga och långtidsarbetslösa.
Det är minst sagt tråkigt att Sveriges statsminister, i stället för att ta sitt ansvar och försöka lösa problemet, som en ren ryggmärgsreflex pekar ut en väl definierad grupp i samhället som syndabock. Om Stefan Löfven först tog bort de lås som i dag förhindrar nyanställning och det därefter visar sig att invandrare diskrimineras av företagen, först då vore kritiken mot företagarna relevant.
Däremot är det tveklöst så att det finns ett utanförskap och de som drabbas värst är utrikes födda och unga. Samtidigt kommer allt fler larmrapporter om att den psykiska ohälsan ökar på våra arbetsplatser. Båda problemen förvärras, kanske rent av skapas, av det rigida regelverk som styr anställningar på en svensk arbetsplats.
Vill vi bryta dagens förödande utanförskap och den ökande ohälsan krävs att två enkla mål uppfylls: det måste bli lättare att få det första jobbet och det måste bli lättare att byta jobb mitt i karriären.
Om Stefan Löfven menar allvar med att underlätta integrationen måste han först göra upp med sitt förflutna och inse att så länge anställningstid är avgörande för rätten att jobba kommer både invandrare, unga och långtidsarbetslösa att tvingas kvar i utanförskap. Det är hög tid för en omprogrammering.