Med koll på räntan
Bagarmossen. Det är dyrt med maskiner och den ekonomiska bördan vilar tungt på den mindre entreprenören, oavsett om det är banken som vill ha in sina räntor eller finansieringsinstitutet som ska ha betalt.
Rickard Back med det egna företaget RB Markentreprenad AB sover dock gott om nätterna.
Han började i branschen 2004, då som F-skattare utan maskin. Redan året därpå köpte han sin första maskin, en bättre begagnad Wille.
– Jag tog lån hos Swedbank, minns Rickard Back.
Sedan dess har det blivit en hel del maskinaffärer för RB Markentreprenad AB, i dagsläget har företaget en lastbil, två lastmaskiner (en Wille 655 och en Wille 855), samt två grävmaskiner (en begagnad Take Job 153 och en Liebherr 910).
Maskinerna har bytts ut vart 3-4:e år, ett övervägt beslut där investeringskostnaden ställs mot risken för stillestånd.
– Jag amorterar hellre än jag reparerar, konstaterar Rickard Back.
Samma motto förklarar varför tre av hans fyra maskiner köptes nya.
– Jag bytte in maskiner som var 3-4 år gamla och sedan ville jag ha nytt.
Den som vill arbeta till exempel i Stockholm kan inte heller ha för gamla maskiner.
– Åtta är är max inom miljözonen och köper man en 4-5 år gammal maskin har man bara 2-3 år kvar att köra den, säger Rickard Back.
Han räknar dock med att ha kvar de befintliga maskinerna en bra stund.
– Nu har jag rätt fräscha maskiner och jag kommer inte att byta maskiner i samma omfattning framöver.
Två av de nya maskinerna har finansierats via maskinleverantörens samarbetspartner.
– Jag leasar dem via DNB Finans och det funkar bra, jag har bra kontakt både med min maskinleverantör och med finansbolaget.
Den tredje maskinen och lastbilen har han lånefinansierat via Swedbank.
– De hörde av sig och hade bättre räntor så då slog jag till, säger Rickard Back.
– Jag tycker också att det är bra att sprida riskerna, det är bättre att ha flera parter som man kan spelar ut mot varandra om det behövs.
Han konstaterar också att det är viktigt att hålla koll på räntorna.
– Inte för att det spelar så stor roll om det är 2,45 eller 2,68 procent – men det är lite av en principsak och alla utgifter spelar ju roll.
Den fjärde maskinen är finansierad via SG Finans.
– De har generellt varit bäst på att justera räntorna och det har jag förstås berättat för banken när jag pratat med dem...
Leasingavtalen sträcker sig över 5-6 år, lånen ska vara avbetalda under ungefär samma tidsperiod.
– Sedan säljer jag tillbaka maskinen till leverantören och använder de pengar jag får som en kontantinsats till nästa maskin - det krävs ofta att man lägger in 10-20 procent kontant oavsett om man ska leasa eller låna till maskinen.
Rickard Back tycker egentligen inte att det spelar någon större roll om man leasar eller betalar av på maskinen.
– Leasar du äger du inte maskinen, men har du lånat till den är det banken som äger den. Det kan se bra ut i redovisningen – om du äger maskinen är den en tillgång i bolaget men det är ju bara på papperet.
Han har själv erfarit att en tillgång av detta slag kan ställa till det, till exempel vid en bodelning.
– Jag väljer därför att ha merparten på leasing.
Oavsett vilken finansieringsform man väljer gäller det att maskinen har jobb så att den drar in kulor till räntor och leasingkostnader. Rickard Back konstaterar dock att det blivit allt svårare att hitta uppdrag till små lastmaskiner.
– Förr kunde jag köra i ett år på en Skanskaarbetsplats, nu går alla såna jobb till medelstora entreprenörer som har en egen maskinpark.
Bland annat därför satsar han på lite större maskiner, som Liebherrhjulgrävaren han fick hem i somras.
– Nu har jag bättre täckning, med en liten grävmaskin, ett par Wille och en lite större grävare.
Han konstaterar att hjulgrävaren har rullat rätt bra.
– Det är en lite sämre affär men vi har i alla fall jobb i en prispressad bransch.