Fortsatt tillväxt för byggandet
Det ser bra ut för svensk byggindustri det närmaste dryga året. Sveriges Byggindustrier förutspår ökad volym inom alla tre huvudsegmenten: bostäder, lokaler och anläggning.
Tillväxten i svensk byggindustri fortsätter under 2016, förutspår Sveriges Byggindustrier. MAX IV-lab är ett av de stora byggprojekt som invigs nästa år. Foto: Perry Nordeng
– För byggindustrin ser vi en bred uppgång som i år framför allt drivs av investeringar i bostäder. Nästa år kommer bland annat amorteringskrav och skattehöjningar att dämpa bostadsbyggandet. I stället ökar aktiviteten på infrastruktursidan som växlar upp 2016 genom stora projekt såsom Förbifart Stockholm och att Marieholmsförbindelsen går in i ett intensivare skede, säger Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier.
Johan Deremar ser ljust på den närmaste framtiden trots att han konstaterar att hushållen – som varit något av motor för svensk ekonomi de senaste åren – kommer att tappa i drivkraft nästa år då de disponibla inkomsterna minskar. Han räknar i stället med att den offentliga konsumtionen växlar upp på grund av den snabbt växande och åldrande befolkningen.
Han ser också en gradvis förbättring av världsekonomin även om bedömningen är att den globala lågkonjunkturen kommer att bestå under prognosperioden 2015-2016. För svensk del är det värdefullt att exempelvis USA, Storbritannien och framför allt euro-sfären går bättre, vilket gynnar utrikeshandeln och den för svensk del så viktiga exportindustrin.
Bostadsbyggandet som ökat markant under ett par års tid kommer att fortsätta öka även under 2016, men här finns en tydlig hotbild i form av skattehöjningar och tvångsamorteringar som förväntas strypa efterfrågan under nästa år även om behovet kvarstår. Resultatet lär dock bli att färre bostäder börjar byggas under 2016 än under innevarande år. Fortfarande är dock igångsättandet av förväntade 42 500 bostäder bland de tre bästa under 2000-talet.
Byggandet av lokaler ökade markant under 2014, har fortsatt öka under 2015 om än i lägre takt för att ytterligare minska något i tillväxttakt under 2016. I synnerhet dämpas det privata byggandet i takt med att en del större projekt färdigställs. Men det finns också jätteprojekt som neutronforskningslaboratoriet ESS i Lund som går in i ett intensivare skede och kombinationen av gymnasieskola och affärsgalleria i Barents Center i Haparanda som påverkar byggandet positivt.
På den offentliga sidan finns ett gigantiskt behov av förstärkningar inom vård, omsorg och utbildning, men hårt ansträngda budgetar bromsar utvecklingen. En viss ökning förutspås dock.
På anläggningssidan är det framför allt de offentliga satsningarna som drivit utvecklingen under senare år, och så lär det bli även det kommande året. På den privata sidan är det framför allt delsektorer som energi och vattenverk som bidragit till senare tids uppgång. Senare års stora satsningar på energi har dock tillsammans med milda vintrar bland annat resulterat i pressade elpriser, vilket lär betyda att nyinvesteringar inte står lika högt på dagordningen som tidigare.
Det transportrelaterade anläggningsbyggandet har visat positiva tillväxttal de senaste fyra åren – i genomsnitt 26 procent per år. Bland annat beror det på hamninvesteringar och nya lösningar för kollektivtrafiken.
Inom post och tele visades en rejäl uppgång 2014, men mycket på grund av en nedgång i utbyggnaden av fibernätet pekar siffrorna nu neråt.
De offentliga satsningarna ser dock ut att lyfta en del. Väginvesteringarna har minskat under ett par år och fortsatte neråt under årets första sex månader. Till nästa år aviseras dock en markant ökning, bland annat på grund av Förbifart Stockholm som regeringen valde att ”frysa” efter valet.
Järnvägsinvesteringarna har fortsatt öka, mycket på grund av förbättringar i det befintliga nätet. Nästa år aviseras dock en minskning, men på spårsidan motverkas det av att tunnelbaneutbyggnaden ska dras igång i Stockholm. Något längre fram i pipeline ligger dessutom större projekt som Ost- och Västlänken.