23948sdkhjf

Fram för pålästa proffs

Bristen på kunskap får både kommuner, fastighetsägare och entreprenörer att göra fel. Den som vill arbeta med enskilda avlopp bör därför vara påläst, tipsar forskare på JTI. Frågan är om man kanske till och med bör införa certifiering.

Uppsala. Att välja rätt avloppsanläggning kan vara avgörande för resultatet, att anlägga den på rätt sätt är också viktigt.


David Eveborn, forskare på JTI:s miljösektion, har i sitt arbete noterat att många befintliga anläggningar inte är byggda enligt rekommendationerna och att olika entreprenörer kan vara olika noggranna.


Det finns en handbok för att bygga platsbygga små avlopp, ”Små avloppsanläggningar, hushållsspillvatten från högst 5 hushåll”, en skrift som finns även online (länk). Den gavs dock ursprungligen ut av Naturvårdsverket som allmänna råd 1987, och har alltså många år på nacken.


– Handboken är omfattande, men entreprenören kan uppleva det svårt att följa den, det kan till exempel vara svårt att förvissa sig om att grundvattennivåerna inte är för höga eller att det inte föreligger någon risk för smittspridning till närliggande vattentäkter.


Han noterar också att antalet platsbyggda markanläggningar minskat medan ”blandprodukterna” blivit allt vanligare, det vill säga modulbyggda markbäddar och infiltrationer – anläggningarna blir då inte lika stora. Det blir också vanligare att man kombinerar till exempel fosforbindande filter eller dosering av så kallade fällningskemikalier med en markbaserad anläggning.


Entreprenören får i dessa fall förlita sig på den instruktion som leverantören tillhandahåller.


– Det finns en djungel av produkter, kommunerna ger inte tydliga besked och entreprenörerna får spela en viktig roll, de blir konsulter till fastighetsägaren och behöver kunna göra egna värderingar när tillverkarna argumenterar för sina produkter, säger David Eveborn, som råder entreprenörerna att ta tillverkarnas ord med en liten nypa salt.


– Jag tycker inte att man ska lyssna för mycket på tillverkarna när det gäller vilka tekniker som fungerar och inte, även om de förstås sitter inne med mycket bra information också.


Ida Sylwan, projektledare på JTI, konstaterar att entreprenörer utan egna kunskaper lätt hamnar i händerna på tillverkare, kommuner och fastighetsägare.


– Många entreprenörer vet inte vad de ska tro.


Det krävs utbildning om entreprenörerna ska få en bättre grund att stå på, Maskinentreprenörernas diplomutbildning är ett steg på vägen men kanske måste man gå längre.


– Entreprenörerna bör ha klart för sig vad som står i de allmänna råden, det är också att rekommendera att de kollar med kommunerna. Ta reda på hur de resonerar när det gäller enskilda avlopp och vilka skyddsnivåer som gäller till exempel, säger David Eveborn.


– Vi på JTI har också material som kan vara användbart, detsamma gäller Havs och Vattenmyndigheten.


Det är tillbaka till skolbänken som gäller?


– Som i alla andra branscher måste en professionell aktör ha den bakgrundskunskap som krävs för att göra ett bra jobb. Ska man hålla på med avlopp måste man inhämta kunskap och hålla den aktuell, det räcker inte med att vara en fena på att gräva ner rör.


Ida Sylwan pekar på en annan möjlighet.


– Man har pratat om personcertifiering för att installera små avlopp, kanske kan man bygga vidare på Maskinentreprenörernas diplomutbildning men det skulle förutsätta att föreskrifterna – som i dag bara är allmänna råd - blir bindande.


Hon ser många möjliga fördelar med certifiering.


– Det vore positivt, det skulle bli lättare för kommunerna att kunna lita på jobbet blir bra gjort. Det hänger så klart också till viss del samman med att öka antalet avlopp som åtgärdas varje år för att entreprenörer ska kunna satsa på att bli riktigt bra på avlopp.


David Eveborn anser att kommunernas sätt att hantera tillstånd är också är ett problem.


– De gör jätteolika! Variationen är oerhört stor och det är inte rättssäkert om behandlingen hänger på vilken kommun eller till och med vilken miljöskyddsinspektör man hamnar hos.


– Bakgrunden till kommunernas beslut kan variera, en kommun kanske anser att hela kommunen är känslig och därför ställer krav på alla avlopp att uppfylla hög skyddsnivå, samtidigt tillåter man kanske ändå markbaserad rening. En annan kommun tar individuella beslut om skyddsnivå, men accepterar inte markbaserad rening vid hög skyddsnivå. På det viset kan ibland utfallet bli likartat trots väldigt olika synsätt.


Han ser ett behov av att kommunernas bedömningar blir mer likartade men konstaterar att besluten antagligen skulle variera även om det satt forskare på varje miljökontor.


– Vi vet fortfarande för lite om hur olika avloppssystem fungerar och vilken miljöpåverkan de har. Det finns mycket att göra på det området men likartade beslut får vi främst genom förenklade regler eller nationella riktlinjer och verktyg som avlastar kommunernas beslutsbörda.


Mer läsning finns! Klicka på länkarna nedan.


Markbaserad rening har ifrågasatts allt mer sedan kraven på rening skärpts. Enligt JTI har tekniken både för- och nackdelar.


Produktutvecklingen går framåt och tekniken finslipas. Kanske löses reningsproblemen i framtiden genom att avfallet helt enkelt forslas bort.


Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078