”Företagarfientlig budget”
- Regeringen vill höja skatten på arbete, på rut- och rot-tjänster, på drivmedel, på sparande, och man gör det också dyrare att anställa. Det är en jobb- och företagarfientlig budget, säger Företagarnas vd, Günther Mårder, en av många som oroar sig för hur den nya ekonomiska politiken påverkar det svenska samhället.
Företagarorganisationen Företagarna betonar att höstbudgeten präglas av svindlande 16,49 miljarder i skattehöjningar. Tillsammans med skattehöjningarna och åtgärderna i vårpropositionen handlar det om skattehöjningar och besparingar på i runda tal 45 miljarder kronor. Företagarna pekar på flera åtgärder som innebär direkta hinder för den fortsatta företagsamheten:
Sänkningen av rut- och rotavdraget.
Det blir dyrare att anställa unga.
Högre skatt för alla över 65 år.
Högre skatt på bensin och diesel.
Höjd inkomstskatt.
Dyrare att spara och investera.
– Regeringens "näringspolitiska offensiv" och "jobbpaket" är båda slag i luften, när man samtidigt drar undan mattan för företagen. Det är ju företagen som skapar riktiga jobb, som får vår gemensamma ekonomi och välfärd att växa och som betalar in nya skattepengar till statskassan, säger Günther Mårder.
Han lyckas dock även hitta positiva inslag och det är samordningen av exportstödet till enskilda företag och förslaget om att skapa ett garantisystem för företagslån.
Men kritik kommer även från annat håll.
– Det är en misslyckad budget som presenteras. Regeringen höjer kostnaderna för företagen, men gör inte tillräckligt för att skapa förutsättningar för fler jobb. Att höja kostnaderna för företagen i ett läge när den internationella konkurrensen blir allt tuffare slår också mot investeringar och utveckling här i Sverige. Att höja världens högsta skatter på löneökningar ännu mer ger inte ökade skatteintäkter eftersom människor väljer att jobba mindre, säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne.
– Regeringen har ett ambitiöst mål om EU:s lägsta arbetslöshet. Det är bra, men regeringens politik går i motsatt riktning. Höjda skatter på uppemot 50 miljarder kronor för företag och medborgare kommer inte att skapa fler jobb, säger Carola Lemne.
Även Ola Månsson, vd för Sveriges Byggindustrier, sällar sig till kritikerna. Visserligen uppskattar han att regeringen lovar investeringar i bostäder och infrastruktur, men anser att förslagen till åtgärder riskerar att missa målet.
– Erfarenheter från tidigare perioder där investeringsbidrag funnits har visat att det inte har lett till att öka bostadsutbudet. Ett stöd för boende borde riktas direkt till individer och familjer och inte till byggbranschen, säger Ola Månsson.
Samtidigt anser han att regeringen ger motstridiga signaler om betydelsen av exempelvis investeringsstödet för byggande av små hyresbostäder eftersom det minskas från tidigare utlovade 3,2 till 2,2 miljarder kronor. Dessutom förvärras situationen på grund av att regeringen valt att finansiera investeringsbidraget genom att reducera rot-avdraget.
– Det är olyckligt eftersom rot skapat många arbetstillfällen i seriösa företag. De pengar som regeringen nu satsar kommer inte att gynna små- och medelstora företag, hävdar Ola Månsson.
Även Carola Lemne är kritisk till de begränsningar som föreslås av rot- och rut-avdragen.
Hon framhåller att vi har en alldeles för hög arbetslöshet, inte minst bland de med kort utbildning, exempelvis unga och människor som kommer från andra länder.
– Därför behöver Sverige fler vägar in på arbetsmarknaden. Att då minska rut och rot samtidigt som man höjer kostnaderna för att anställa unga kommer bara att göra det svårare för dem som står långt från arbetsmarknaden, säger Carola Lemne.
Inte ens Byggnads är nöjda med budgetförslaget som framför allt får kritik på två punkter: otillräckliga satsningar på bostäder och otillräckliga åtgärder för att försvåra för utländsk arbetskraft att jobba i Sverige.
– Jag vill se en annan ekonomisk politik där regeringen lånar pengar för att genomföra nödvändiga rejäla reformer. Det kan handla om att låna upp 50-60 miljarder för att möta den bostadsbrist som råder i landet och genomföra satsningar för att upprusta och energieffektivisera våra miljonprogramsområden, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm.
– Om vi ska stå upp för den svenska modellen och våra kollektivavtal måste det till lagändringar för att ta bort effekterna av Lex Laval. Vi måste också förändra reglerna för offentlig upphandling så att man kan ställa krav på kollektivavtal. Jag förutsätter att regeringen kommer att lägga förslag om detta i riksdagen under hösten, säger Johan Lindholm.