Säkerhet i alla lägen
Mer sensorer, elektrisk drivlina, självkörande fordon och system som stänger av maskinen om någon människa är i närheten. När branschen siar om framtidens maskiner står säkerheten och produktiviteten i centrum.
I den australiska öknen går redan automatiserade gruvtruckar. Foto: Christian Sprogoe Photography
Stockholm. Hur kommer framtidens maskiner att se ut? Frågan dryftades på den branschdag som branschorganisationen Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, anordnade i april.
Håkan Gustavsson på Volvo Construction Equipment var först ut att sia om hur maskinerna ser ut 2026. I likhet med andra maskintillverkare fokuserar Volvo CE på bränsleeffektivitet, och man vill hellre mäta effektiviteten i ton per timme snarare än ton per liter.
– Föraren påverkar mycket, konstaterar han.
I ett forskningsprojekt har Volvo CE jämfört 80 förares prestationer, en salig blandning förare där branschproffs, interna Volvoproffs, ”medelmåttor” och rena rookies har fått utföra olika arbetsmoment.
Resultatet visar att spridningen är stor, även inom gruppen proffs.
– Vi ville fånga förbättringspotentialen, hur kan man lyfta förarna som presterade sämre?
– De allra bästa förarna kan vara bra på en del av sin arbetscykel, de kanske kör bra i råberg men inte i processat material.
Volvo CE satsar därför på att bygga in förutsättningar så att fler förare kan göra ett bättre jobb.
– Det finns mycket att göra, proffsförare kan också bli bättre med rätt stöd, det kan göras i maskinen med tekniska förändringar, men också med guidning till förarna.
Produktiviteten kan ökas även utanför maskinen.
– Man kan till exempel förbättra täktlogistiken, till exempel med en lokal ficka som är flyttbar, då kan man ändra flödena och hitta förbättringspotentialen.
Det finns förstås en hel del att göra rent tekniskt också.
– Man kan reducera de förluster som finns i maskinen, den energi vi stoppar in ska utnyttjas, inte bara bli värme.
– Systemen kan också optimeras, så att hydraulsystem och drivlina samverkar på rätt sätt. Man kan också koppla isär systemen, och arbeta med energilagring.
Han tror att man kan nå långt med en elektrisk drivlina, och ser flera andra intressanta framtidsscenarier, till exempel integrerat lastvägningssystem och produktion i relation till bränsleförbrukning där resultetet presenteras både för föraren och för företaget.
– Redan i dag har vi direkt återföring till föraren, vi jobbar på ett system där vi sparar informationen så att man systematiskt kan hjälpa arbetsstället att följa upp materialet, då kan man till exempel ge bonus i stället för att kontrollera föraren.
Hur ser det då ut 2026? Håkan Gustavsson tror att det finns mer att hämta från en elektrisk drivlina, och att man ska kunna lyfta energin till maskinen på ett effektivare sätt.
Han tror också på allt mer automatisering.
– Delar av arbetscykeln kan automatiseras, man kan utnyttja potentialen av proffsförarna och automatisera den.
– Det blir full automatik i särskilda applikationer, men det går inte att ersätta föraren fullt ut, saker händer som måste hanteras av en människa.
Hybridlösningar kan också vara intressant.
– Potentialen är stor och mycket energi kan sparas. Vår lösning är Gryphin, vi jobbar intensivt med det.
Han konstaterar avslutningsvis att storstilade tekniska språng bara är intressanta om man faktiskt har användning av dem.
– Kan vi inte erbjuda att ni tjänar pengar på det vi gör, då är de fancy lösningarna inte intressanta. Ni vill ha nåt som funkar.
Bo-Göran Johansson, vd på Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden, konstaterade att framtiden ser rätt ljus ut.
– 2050 kommer 70 procent att bo i städerna- då behövs massor med material.
När Atlas Copco tittar i kristallkulan är det främst effektivisering man letar efter.
– Vi försöker få fram så kostnadseffektiva produkter som möjligt, vi tittar på hålnavigering och vi vill minimera personens effekt på slutresultatet, maskinen ska göra mer.
Skogsindustrin ses som en föregångare.
– Där tankar skördaren själv ner en ”inköpslista”, för bästa avkastning.
Säkerhet är en annan vision han hoppas få se förverkligad – med skottsäkra rutor och mätning som gör att hålen blir raka och parallella.
– Då ökar produktiviteten och det blir mindre skut.
Bo-Göran Johansson räknar med att produktionen kommer att bli mer realtidsanpassad.
– Vi kommer att kunna mäta i realtid, se vad är det för material och hur vi får det bästa utfallet och styckefallet för det material som ska tillverkas.
– Vi kommer att kunna lägga salvorna så att det kastas på visst sätt, med skräp ett håll och bra material åt ett annat.
Sven-Henrik Norman, säljchef för Norden och Baltikum på Sandvik Mining and Construction, betonade vikten av forskning och utveckling.
– Nya produkter är nödvändigt för lönsam tillväxt, vi lägger mer än tre miljarder kronor på det, vi har mer än 2 700 personer som jobbar med det och vi har 8 000 aktiva patent.
Om sisådär tio år tror han att man kommit långt, inte minst när det gäller säkerhet.
– Jag tror på sensorteknik för smartare drift. Då kan man varna för potentiella farliga situationer, se det inmatade materialet och kanske göra storleksbedömning redan där.
Att analysera lastmaskinens rörelsemönster och lastningseffektiviteten skulle till exempel kunna ske även ur säkerhetssynpunkt.
– Om tio år tror jag att varken myndigheterna eller branschen kommer att acceptera att man går till jobbet för att kanske vara med om en olycka eller till och med mista livet.
Sven-Henrik Norman tror att sensorer kommer att kunna bevaka områdena runt maskinerna också, och titta på de gula maskinernas rörelser – för säkerhetens skull men också för produktivitetens skull. Mer information kan göra nytta – finns råmaterial till nästkommande steg, tack vare sensorer skulle maskinerna också kunna stänga ner vissa delar av processen automatiskt om det finns människor i närheten.
– Det blir mer datainsamling, mer och mer sensorer på maskinerna, och maskiner som pratar med varandra.
Sven-Henrik Norman tror att det kommer att ske förändringar även gällande betong och asfalt, med mer bergkross och mindre naturgrus.
– Då kommer vi att behöva större siktar och effektivare siktmedia för att kunna leverera kvalitet. Kontinuitet i kvaliteten är viktigare än att ha den absolut bästa kvaliteten.
Magnus Evertsson, forskningsgruppsledare , biträdande professor med mera på Chalmers, ser flera tydliga trender när han framtidsspanar.
– Globalisering. Världen blir mindre och konkurrensen är tuff. Ska man hänga med måste man välja nischer och spår.
– Automation. Vi kommer att se en ökad grad av automation. Så har alla sagt i alla tider men nu ser vi det på allvar – internationellt går man i stor skala in med förarlösa maskinflottor.
Ett exempel är australiensiska gruvjätten Rio Tinto med sina avlägset belägna anläggningar där förarlösa maskiner jobbar dygnet runt, med avbrott enbart för tankning och service .
– Det finns inte folk som vill jobba i den industrin i den australiensiska öknen.
Fjärrstyrning är ett annat framtidsscenario.
– Vi styr krossar i realtid sedan ett par år på Chalmers, och får 20 procent mer önskvärd produktion.
En tredje trend som professor Evertsson uppmärksammar är professionalism, kundvärdet ökar hela tiden och tillverkarna måste köpa utrustning därefter.
En fjärde trend är säkerhet.
– Sverige är ett säkert land och har varit det länge, med goda träråvaror, goda malmer och inget krig. Trots detta upplever jag att man pratar mer säkerhet utomlands.
– Det är kanske inte säkrare utomlands, men man har det på agendan och gör riskbedömningar hela tiden. Jag tror att säkerheten kommer att bli en del i rekrytering, säkra arbetsplatser lockar och kommer att vara en konkurrensförutsättning.