Stockholm. Nästan alla typer av entreprenadarbete ger upphov till avfall.

– Alla massor man vill göra sig av med är avfall, konstaterade WSP:s Magnus Dalenstam på branschorganisationen Sveriges Bergmaterialindustris branschdag i april.

Både schaktmassor och rivningsmassor är därför, per definition, nästan alltid ett avfall och måste hanteras som ett sådant – enligt alla lagar och regler.

Det går dock att bli av med avfallet på ett enklare sätt – återanvänds massorna är de inte längre ett avfall och man slipper en del kostnader.

– Avfallsmängden till deponi minskar, transporterna minskar, man kan bevara ändliga resurser och det blir en lönsam affär för täkten, förklarar Magnus Dalenstam.

Även om massorna inte betraktas som avfall finns det förstås en massa regler att ta hänsyn till. Miljöbalken gäller alltid, den som vill återvinna massor måste också beakta till exempel miljöprövningsförordningen, avfallsförordningen, deponiförordningen, Naturvårdsverkets föreskrifter samt, plan- och bygglagen.

– Med så mycket att tänka på blir det väl lättare köra till deponi? Men det behöver inte vara så avancerat med god planering.

Möjligheterna är fler än man kanske tror, Magnus Dalenstam konstaterar till exempel att det under vissa förutsättningar går att använda schaktmassor för anläggningsändamål på annan plats än de uppkom, det vill säga mellan projekt.

– Det kräver dock att användandet har ett tydligt syfte som kan motiveras,

användandet ska vara definierat i tid och rum, man ska inte heller öka föroreningsbelastningen på den nya platsen.

Den som uppfyller dessa kriterier kan troligen få använda materialet, Magnus Dalenstam noterar dock att det kanske behövs tillstånd eller anmälan för ändamålet och tipsar den som behöver stöd om Naturvårdsverkets handbok för Återvinning av avfall i anläggningsarbeten.

– Den riktar sig mot tillsynsmyndigheter, men har bäring för oss andra också.

Återvinning kan ske på flera olika nivåer, vissa av nivåerna kräver anmälan eller tillstånd.

– Man kan till exempel lägga massor i en bullervall, men då måste det finnas behov av den – det går inte att bygga en 40 meter hög bullervall i 20 år bara för att bli av med massor.

Att återvinna materialet ska minska kostnaderna, det ska också gå att öka intäkterna genom att till exempel efterbehandla täkter, anlägga vägar och arbetsytor, förstärka hagmarker, anlägga skidbackar eller tillverka odlingsjord.

– I framtiden finns det stora möjligheter att återvinna massor men man måste ha en plan för hanteringen och processen.

Magnus Dalenstam uppger att det finns flera pågående initiativ som kan ge verktyg för att underlätta, WSP håller också på att ta fram en lathund åt SBMI, anpassade för organisationens medlemmar.