Lagom till badsäsongen presenterar EU-kommissionen och Europeiska miljöbyrån (EEA) sin årliga rapport om de europeiska badvattnens kvalitet.

Rapporten avser så kallade ”EU-bad”, något som i Sverige innebär badplatser med cirka 200 badande per dag. Enligt Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, finns det 444 svenska EU-bad, vilket motsvarar 2,1 procent av alla EU-bad.

Enligt EU:s klassificering kan badplatsen vara "utmärkt", "bra", "tillfredsställande" eller "dålig". Avgörande för betyget är om det finns bajs i vattnet – om vattenproverna innehåller bakterierna Escherichia coli och intestinala enterokocker kan det tyda på avföring.

Bad som haft förhöjda värden av dylika bakterier vid ett eller flera tillfällen under åren 201—2014 stämplas som ”dåliga” i EU:s klassificering och i årets rapport ligger Sverige på en inte särskilt hedrande fjärdeplats om man räknar de länder som har procentuellt sett flest ”dåliga” EU-bad.

Enligt rapporten är Estland sämst, med 5,6 procent ”dåliga” bad, följt av Irland (5,1 procent), Nederländerna (4,9 procent) och Sverige (3,6 procent). Räknar man i stället antal EU-badplatser är Italien sämst, med 107 ”dåliga” EU-bad, därefter följer Frankrike (105) och Spanien (67).

– Enligt rapporten har vi 16 badplatser i Sverige med ”dålig” badkvalitet. Det är en ökning jämfört med 2013 års rapport där sju svenska EU-bad fick den klassificeringen, säger Katarina Vartia, utredare på enheten för havs- och vattenförvaltning på HaV, i ett pressmeddelande.

– Det finns ingen enkel förklaring till varför fler svenska EU-bad får klassificeringen ”dålig” i årets rapport. Anledningarna till förhöjda värden är styrda av lokala förutsättningar, säger Katarina Vartia.

– Det kan bero på ytavrinning efter regn, fåglar, bräddning av kommunernas avloppsreningsverk, dåligt fungerade enskilda avlopp men också vi badande. Sommaren 2014 var en varm och fin sommar där många badade, vilket också kan påverka vattenkvalitén.

Enligt HaV saknar dessutom nästan 20 procent av de svenska EU-baden klassificering.

– Det är självklart inte bra att nästan var femte av Sveriges EU-bad inte fått någon klassificering av EU. Det betyder inte att dessa bad har dålig badvattenkvalitet, oftast handlar det om att kommunerna inte tagit proverna korrekt. Vi arbetar därför med en egen nationell bedömning av dessa bad, säger Katarina Vartia.

Totalt har mer än 21 000 bad inom EU, Schweiz och Albanien jämförts och i det stora hela har EU:s badvatten har blivit bättre.

– 95 procent av de större badplatserna i EU får betyget ”tillfredsställande" på badvattenkvaliteten, det vill säga att de godkändes enligt EU:s klassificering. Det är en ökning med en procentenhet, säger Katarina Vartia.

Enligt rapporten har 1,9 procent av EU-bad har ”dålig” badvattenkvalitet. Bäst på plan är Cypern, Luxemburg och Malta, där alla badplatser hade ”utmärkt” badvattenkvalitet, sedan följer Grekland med 97 procent, Kroatien (94 procent) och Tyskland (90 procent). I Sverige är andelen EU-bad med ”utmärkt” badvattenkvalitet 56 procent.

Här kan du se vilket betyg en viss badplats fått (klicka på länken).

Varför är det bajs i vattnet? Enskilda avlopp pekas ut som en bidragande orsak, mer läsning finns här (klicka på länken).