Enskilda avlopp sackar
Ungefär 350 000 enskilda avlopp – både gamla och nya - måste bytas ut. Dagens utbytestakt på 1-2 procent per år måste därför höjas rejält konstaterar Havs och Vattenmyndigheten, HaV.
HaV räknar med att ungefär 350 000 svenska enskilda avlopp är i så dåligt skick att de måste bytas ut. På många håll har man börjat inspektera anläggningarna och kräva åtgärder där det behövs, men enligt HaV är dagens utbytestakt bara 1-2 procent per år – en siffra de anser vara för låg.
– Ska vi ha en hållbar takt ska en anläggning bytas ut efter kanske 20 år, med dagens takt är det 70 år, säger Åsa Gunnarsson, utredare på HaV.
Enligt HaV måste åtgärdstakten öka till fem procent och initialt med 6,3 procent per år om man ska kunna åtgärda de bristfälliga avloppen och upprätthålla en god standard. Myndigheten vill ändå inte ställa upp ett formellt mål för hur många avlopp som ska bytas ut.
– Det är upp till kommunerna att bestämma var de vill ställa krav, både jordbruk och industri bidrar också till problemet.
Att gamla avlopp måste bytas ut känns kanske rimligt. Det är dock inte bara de äldre avloppen som fungerar dåligt.
– Vi ser att det finns många nya som också är bristfälliga, säger Åsa Gunnarsson.
Det kan bero på fel vid installationen, anläggningen kan till exempel ha lagts under grundvattennivån. Ofta är det dock skötseln som brustit – fastighetsägaren klarar inte av att ta hand om den.
– Många anläggningar är komplicerade och kräver mycket skötsel, fastighetsägaren måste titta till den, kanske fylla på kemikalier och felsöka.
Den teknikintresserade kan gärna välja en ”svårare” variant, för den som bara vill spola och vara glad finns det andra lösningar, säger Åsa Gunnarsson.
– Det finns mer lättskötta typer av rening som ändå når upp till kraven.
De flesta avloppen utgörs i dag av någon form av markbaserad rening, Sedan kraven på reduktion höjdes 2006 har minireningsverk varit mycket populära men i framtiden kan det bli andra typer av system som gäller.
– Kanske blir det mer separerande anläggningar eller vakuumtoaletter som går till en sluten tank – det är en utveckling jag hoppas på.
I en separerande anläggning skiljs urin från avföring och slutresultatet lämpar sig ypperligt att gödsla med konstaterar hon.
– Det är bättre och renare avfall än slam, med mindre tungmetaller.
Kretsloppstanken finns med i Miljöbalken, dylika lösningar kräver dock att även kommunerna växlar upp och skaffar sig anläggningar som kan hantera materialet.
– Det är svårt att kräva att medborgarna ska byta ut sina anläggningar innan kommunerna har de anläggningar som krävs eller i alla fall en plan för hur de ska hantera avfallet.
Fotnot1: HaV har nyligen gett ut en handledning som ska stötta kommunerna i tillsynen av små avlopp, dokumentet innehåller mycket information som kan vara intressant även för entreprenörer och finns att läsa här (klicka på länken).
Fotnot2: Mer läsning finns här, klicka på länkarna nedan!
1: Att gräva avlopp är inte så enkelt som man kan tro, och det är inte alla entreprenörer som gör ett bra jobb. Bättre utbildning och ordentliga rutiner efterlyses därför.
2: Läckande avlopp bidrar till både övergödning och förorenade vatten. – Bara 20 procent av de brunnar som provtogs hade tjänligt vatten, resten hade tjänligt med anmärkning eller otjänligt, konstaterar Havs och Vattenmyndigheten.