Morot och piska ger resultat
Genom att vara snälla men bestämda har Arboga och Kungsör redan nu inventerat nästan alla enskilda avlopp. 2019 ska alla anläggningar som inte håller måttet vara åtgärdade – en bedrift jämfört med många andra kommuner.
Bara 56 procent av de svenska EU-baden anses ha "utmärkt" kvalitet.
Arboga. Arboga och Kungsör utsågs 2014 till bäst i klassen när det gäller kommunernas förmåga att inspektera bristfälliga enskilda avlopp. De två kommunerna, som agerar gemensamt i frågan via Västra Mälardalens Myndighetsförbund drog igång sitt arbete redan 2010 i samband med den kampanj Naturvårdsverket då drog igång för att få fart på utbytestakten. Sedan dess har Arboga/Kungsör inventerat 2 585 av sina totalt cirka 3 000 avlopp och ansökningarna om att få byta ut eller åtgärda sina anläggningar har rasat in.
– 2010 fick vi in 20 ansökningar per år, 2014 var det 250, konstaterar Per Eriksson, projektledare på Västra Mälardalens myndighetsförbund.
Han betecknar projektet hittills som mycket lyckat och räknar med att alla avlopp som inte håller måttet ska vara bedömda och åtgärdade 2019.
– Ungefär 46 procent av de enskilda avlopp vi bedömt har krävt åtgärder.
30 procent av de som måste åtgärda sina avlopp gör det inom två år, resten kommer till skott när kommunen beslutar om förbud och det är sällsynt att man måste gå så långt som att kräva vite.
Förbundet har valt att gå den vänliga vägen. Fastighetsägaren uppmanas först att själv bedöma sitt avlopp. Kommunen jämför sedan dessa uppgifter med sina register, vid behov inspekteras anläggningen och om slutsatsen blir att avloppet måste åtgärdas skickar kommunen ut information om detta.
Fastighetsägaren har sedan två år på sig att vidta åtgärder. Har inget skett då skärps tonen, och kommunen tar ett formellt beslut om att fastigheten inte får släppa ut avloppsvatten.
Förbudet träder dock inte i kraft förrän ytterligare 1,5 år senare. Har inget hänt när kommunen då inspekterar avloppet tar miljö- och hälsoskyddsenheten på sig hårdhandskarna.
– Då blir det förbud med vite, men det har bara hänt två gånger hittills.
Fastighetsägarna behöver ofta hjälp och kommunen tar fasta på sin rådgivande roll.
– Många har ingen aning om vad det handlar om och då är risken att de blir handlingsförlamade. Därför åker vi gärna ut och hjälper till, vi har varit ute och bedömt hundratals, kanske upp till tusen, enskilda avlopp.
Kommunen har valt att inte ta betalt för dessa besök, trots att det formellt handlar om tillsyn enligt Miljöbalken.
– Vi vill tvätta bort stämpeln som ”inspektörer” och marknadsför det som kostnadsfri rådgivning.
Tanken är i stället att träffas på plats hemma hos fastighetsägaren under avslappnade former och prata igenom vad som behöver göras och vilka alternativ som finns. Med sig har man också en lista över entreprenörer som byggt godkända anläggningar i området.
– Vi får inte förorda en viss lösning eller en viss entreprenör, men vi har en lista och de som genomgått Maskinentreprenörernas diplomeringsutbildning får stå först på den.
Förbundet har också satsat på informationsträffar som blev så välbesökta att de fick bli mässor där både miljö- och hälsoskyddsenheten, entreprenörer och tillverkare deltar och där man går igenom problemets omfattning, fastighetsägarens ansvar, myndighetens roll och olika avloppstekniker.
Per Eriksson tror att kommunikation i kombination med tydligt myndighetsutövande är anledningen till att man lyckats så bra i Arboga/Kungsör.
– Många fastighetsägare har en väldig respekt för myndigheten och är lite rädda för att ta kontakt med oss. Genom att vi har varit ute hos folk väldigt mycket så har vi nog kunnat skapa en ändring i attityden. I kombination med tydlig myndighetsutövning tror jag att detta har skapat en känsla av att ”nu är det dags att ta tag i det här och jag börjar med att höra av mig till miljö- och hälsoskyddsenheten”.
Han konstaterar att man kunnat gå ännu fortare fram.
– Hade vi beslutat om förbud att släppa ut avloppsvatten direkt hade det förstås gått snabbare, det hade också blivit billigare. Då hade vi å andra sidan förlorat en del good will, och ingen kan säga i dag att de fått för lite tid på sig.
Arboga/Kungsör ligger långt före många andra kommuner, på många ställen har man inte ens börjat inspektera – kanske på grund av okunskap, kanske på grund av bristande resurser.
Per Eriksson har förståelse för detta, men noterar att det är fullt möjligt att ta betalt redan från början.
– Vi har valt att inte göra det. Det medför att det kostar en del i början av projektet utan att det genererar några intäkter men intäkterna kommer efter hand då ansökningarna börjar strömma in.
Att skjuta upp beslutet blir dessutom knappast billigare och trycket på kommunerna hårdnar.
– Det är ju ett akut miljöproblem, hela landet har rejält nedskitade vattendrag och i de nya vattenförvaltningsplanerna finns kvalitetsnormer för varje liten bäck – många har i dag statusen ”dålig” eller ”inte tillfredsställande” och det innebär att man måste vidta åtgärder, inte minst när det gäller enskilda avlopp.
Fotnot: Läs mer här om vilken roll entreprenörerna kan spela i kampen för en renare miljö.
Fotnot2: På Entreprenadexpo , den 12-14 september 2015 i Borgeby, kommer frågan om enskilda avlopp att avhandlas på ett seminarium, mer information kommer framöver.