Dyrbart trippelfel
Byggbranschen har länge försökt motverka svartarbete och det känns hårt att på den punkten motarbetas av sin egen regering.
För säkerhets skull har han slängt in subventioner för byggande av hyresbostäder och lyckas därmed med konststycket att få en redan överreglerad marknad att bli ännu mer reglerad. Att förslaget mötts av massiv kritik från branschen är föga förvånande. Subventioner har redan tidigare visat sig vara meningslösa slag i luften, slag som dessutom visat sig vara synnerligen kostsamma.
Vill statsministern få fart på bostadsbyggandet krävs i stället byggfärdiga tomter i främst storstadsregionerna, enklare och snabbare planprocesser, enklare byggregler och inte minst ett avskaffande av hyresregleringen – en het potatis som ingen regering hittills vågat göra något åt. Det kommer inte heller den nuvarande att göra.
Stefan Löfven lyckas dessutom förvärra situationen i och med att han börjar montera ner rot-avdraget som visat sig vara den förmodligen bästa åtgärd som vidtagits för att komma till rätta med svartarbete.
Stefan Löfven gör helt enkelt en tankevurpa. I socialdemokratisk retorik är i praktiken de pengar som löntagaren har kvar när skatten är dragen att betrakta som en subvention. Med den inställningen är även rot-avdraget en subvention. Regeringen låtsas inte om att rot-avdraget skapades därför att skatten på tjänster är så ohemult hög att det på något sätt måste skapas ett system för att minska skattetrycket och därmed även svartarbetet. Lösningen blev rot- och sedermera rutavdraget.
Byggnads är en av få aktörer som stöttar det sänkta rot-avdraget. Den som är lagd åt det konspiratoriska hållet kan misstänka att sänkningen är en beställning från de starka byggorienterade fackförbunden vars medlemmar fick betydligt sämre möjligheter att tjäna extra vid sidan av sina ordinarie arbeten när rot-avdraget infördes. Möjligen tappar man då bort att en stor del av de svartarbeten som Löfven och hans regering nu främjar med sitt förslag med stor säkerhet kommer att utföras av importerad arbetskraft med ännu lägre löneanspråk.
Byggbranschen har länge försökt motverka svartarbete och det känns hårt att på den punkten motarbetas av sin egen regering.
Även förslagen om höjning av drivmedelsskatten är ett feltänk som kommer att vara kostsamt för samhället och påverka konkurrenskraften för ett exportberoende land som Sverige. Att den dessutom fungerar som en glesbygdsskatt som slår hårt mot den stora grupp människor som är beroende av bil för att kunna förflytta sig gör inte saken bättre.
Förhoppningsvis kommer statsministern till besinning – om inte annat för att undvika det som utvecklats till ett trippelfel. Ändrat sig har han ju gjort åtskilliga gånger – när han tänkt ett varv till.