Byggindustri på högvarv
Svensk byggindustri går på högvarv med hushållen som motor. Framför allt är det en ökande bostadsproduktion som driver utvecklingen. Sveriges Byggindustrier förutspår dessutom en fortsatt uppgång även inom lokal- och anläggningsbyggande under 2015.
Vägbyggandet ökade kraftigt förra året, men i år förutses en liten minskning, innan väginvesteringarna bedöms öka igen.
Förklaringen ligger till stor del i hushållens ökade tilltro till framtiden, något som resulterade i hög konsumtion, inte minst i bostäder. Bedömningen just nu är att bostadsbyggandet kommer att fortsätta öka markant – i varje fall under 2015.
– Bostadsinvesteringarna steg kraftigt förra året och en viktig förklaring är att hushållen blivit finansiellt starkare. Denna drivkraft, som ligger bakom de senaste årens ökade efterfrågan på nya bostäder, riskerar att avta till följd av obligatoriska amorteringskrav och höjda inkomstskatter. Skulle också ränteavdragsmöjligheterna minska så försämrar det ytterligare hushållens möjligheter att finansiera ett bostadsköp, säger Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, som därför räknar med en markant nedgång i bostadsbyggandet under 2016..
– Det är viktigt att politiker som fattar den typen av beslut är medvetna om konsekvenserna för bostadsbyggandet.
Johan Deremar sätter heller ingen större tilltro till den räddningsplanka som ibland framförs av politiker, nämligen att en förväntad nedgång i byggandet av bostadsrätter ska kompenseras med ett ökat byggande av hyresrätter.
Anledningarna är flera. En är att en stor del av de resurser som finns tillgängliga behövs för att rusta upp det befintliga beståndet. En annan är att avkastningen på den reglerade marknad som utgörs av hyresrätter inte bara är betydligt sämre än för bostadsrätter utan dessutom högst osäker. Därmed är intresset bland privata fastighetsbolag synnerligen svagt och kapitalet högst begränsat.
Johan Deremar påpekar dock att bostadsbyggandet just nu är det högsta under 2000-talet. Förra året påbörjades strax under 40 000 bostäder, vilket beräknas öka till 42 000 i år, innan det vänder tillbaka till 38 500 under 2016, enligt prognoserna från Sveriges Byggindustrier.
Vän av ordning kan påpeka att det påbörjades närmare 46 000 bostäder under 2006, men åtskilliga projekt som skulle ha påbörjats under 2007 tidigarelades på grund av att de statliga subventioner som fanns avvecklades under 2006. Det ger därför en mer rättvisande bild om man räknar ihop igångsättningarna under 2006 och 2007 och fördelar det över de två åren.
Under 2014 visade även lokalsidan en uppgång som bedöms vara långsiktig. Förra året med sju procent med förväntningar om ytterligare tre procent i år och en procent under 2016.
Anläggningsmarknaden är mer spretig, men visade en uppgång med ungefär fem procent under förra året. Uppgången berodde först och främst på rejält ökade privata satsningar, bland annat gjordes stora investeringar i utbyggnaden av fibernätet.
En möjligen oväntad utveckling var att investeringar i vattenledningar, vatten- och avloppsverk minskade efter flera års expansion. Trots de brister som kännetecknar vattenledningsnätet i dag befaras nu att nödvändiga investeringar i det eftersatta VA-systemet får stå tillbaka ytterligare i framtiden därför att kommunerna tvingas öka sina resurser inom områden som skola och äldreomsorg.
Järnvägsinvesteringarna har minskat fyra år i rad och nu väljer BI att justera sin prognos för 2015 neråt, men det finns en förhoppning om en vändning uppåt 2016.
Väginvesteringarna gick däremot upp med så mycket som fem procent under förra året. Även här förutses dock en minskning i år, följt av en liten uppgång nästa år.
De kommunala väginvesteringarna ser möjligen lite mer positiva ut. Anledningen är det växande bostadsbyggandet som går hand i hand med en utbyggd infrastruktur. Sammantaget är bedömningen att anläggningsbyggandet kommer att öka med en procent i år för att falla tillbaka med ungefär lika mycket nästa år.
– Efter två mycket starka tillväxtår , 2014 och 2015, ser vi att det kan finnas plats för viss andhämtning nästa år. Utsikterna för byggindustrin måste trots det beskrivas som ljusa och en effekt av det är att vi ser en fortsatt stor efterfrågan på personal. Sysselsättningen stiger under hela prognosperioden, säger Johan Deremar.
Att bygginvesteringarna nu riskerar att plana ut är en utveckling som Elisabeth Martin, vd för Stockholms Byggmästareförening, inte är helt nöjd med.
– Det känns lite oroväckande att vi inte kan se någon ökning i investeringstakten. I vår växande region kan vi inte nöja oss med dagens byggtakt, utan vi måste satsa än mer för att framtidens stockholmare ska kunna resa, bo och leva i huvudstadsregionen. Stockholmsregionen har en stor infrastrukturskuld och det visar sig varje dag med trängsel i kollektivtrafiken och långa bilköer. Jag hoppas att politikerna vågar satsa än mer på spårtrafik och vägar av olika slag för det underlättar för stockholmarnas vardagspussel. Infrastruktur ger även förutsättningar för bostadsbyggandet, säger Elisabeth Martin.