Mycket att lära av grannländerna
Svenskt järnvägsunderhåll kan bli betydligt bättre. En möjlighet är att lära av andra länder. VTI lyfter bland annat fram den slimmade finska beställarorganisationen och de funktionskrav som präglar Nederländerna.
Funktionskrav som i Nederländerna och slimmad beställarorganisation som i Finland kan medverka till bättre underhåll av den svenska järnvägen tror VTI.
Foto: Hejdlösa Bilder
VTI konstaterar dock att kostnaden för järnvägsunderhållet sänkts med ungefär tio procent sedan arbetet började konkurrensutsättas 2002 – och det utan att kvaliteten på verksamheten blivit lidande.
– Det kan, trots den goda utvecklingen, finnas ytterligare förbättringar att göra, betonar Johan Nyström, forskare på VTI.
VTI har fått uppgiften att belysa hur andra länder kontrakterar järnvägsunderhållet. Syftet med studien är att ge Trafikverket underlag för att vidareutveckla avtalen med de entreprenörer som genomför underhållsarbeten på den svenska järnvägen.
Studien har omfattat Nederländerna, Finland och England innan återförstatligandet och VTI konstaterar att det finns minst en, helt avgörande skillnad – användningen av funktionskrav i stället för krav på vilka aktiviteter som ska genomföras. Ytterligare en väsentlig skillnad är organisationens storlek – där VTI lyfter fram den slimmade organisationen i Finland.
Vad gäller funktionskraven slår VTI ett slag för Nederländerna som verkligen tagit tag i utmaningen att specificera funktionella krav som med stor sannolikhet innebär att beställaren får den önskade kvaliteten utan att i detalj behöva reglera hur detta ska göras.
– Det innebär exempelvis att kravet på ett visst antal inspektioner av rälsskarvar släpps eller att specifikationen av åtgärder för att byta och följa upp ett växelbyte inte finns annat än som en rekommendation. I stället fokuserar man på exempelvis punktlighet, säger Johan Nyström.
Finland började successivt upphandla järnvägsunderhåll ungefär samtidigt som Sverige. Här är den stora skillnaden att Trafikverkets finska motsvarighet har jämförelsevis få anställda.
I både Finland och Nederländerna är ett prioriterat mål att stärka konkurrensen genom att locka fler entreprenörer till underhållsmarknaden. Andra frågeställningar som hamnar högt på dagordningen är hur man ska väga mellan mer tid i spåren för arbete och tågens framkomlighet samt nyrekryteringen till branschen.
Trots de tydliga skillnaderna mellan länderna vill inte Johan Nyström gå så långt att han rekommenderar ett eventuellt skifte av väg för den stora svenska beställaren Trafikverket i framtiden.
– Även om det kan finnas anledning att förändra den svenska utformningen så har vi i den här studien inte analyserat om det är att föredra, säger Johan Nyström.