VTI granskar Trafikverket
Är ”totalentreprenader” verkligen totalentreprenader, eller handlar det om förklädda utförandeentreprenader? Enligt VTI är de förment fria totalentreprenaderna ofta hårt styrda, och leder vare sig till ökad produktivitet eller till fler innovationer.
Johan Nyström ifrågasätter Trafikverkets siffror.
– Trafikverket har inga belägg för att totalentreprenader leder till ökad produktivitet. Vi vet faktiskt inte att det är så, det görs ingen bra uppföljning av hur de använder våra skattemedel. Därför måste vi granska Trafikverkets verksamhet, för att kunna ge dem ett inspel och regering och riksdag en återkoppling om hur pengarna faktiskt används, säger Johan Nyström, teknisk doktor och nationalekonom på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) och CTS (KTH:s centrum för transportstudier).
Han efterlyser mindre snack och mer verkstad från landets överlägset största infrastrukturbeställare.
– Det har varit mycket fina ord men Trafikverket har mycket kvar att göra, de måste arbeta mer för att följa upp
totalentreprenaderna om de ska kunna säga att produktiviteten faktiskt ökat.
Forskarna hoppas inom kort få tillgång till Trafikverkets kostnadsdatabas för att kunna räta ut frågetecknen.
– Ska man se om totalentreprenader ger upphov till en produktivitetsökning måste man göra en rättvisande jämförande studie där man ser på alla kostnader för både utförandeentreprenader och totalentreprenader. Vi behöver därför se den slutgiltiga kostnaden per projekt, från upphandling till slutfaktura.
Johan Nyström vill också nyansera bilden av totalentreprenader.
– Det är teoretiskt väl belagt att totalentreprenader kan ge möjlighet till nytänkande, innovation och bättre produktivitet. Men entreprenörerna måste få frihet att ta fram bra lösningar och vi har sett tendenser till att frihetsgraderna begränsas i totalentreprenader.
I en totalentreprenad ska man i princip bara beställa till exempel en väg från A till B, med en viss kvalitet. Entreprenören ska sedan ta fram egna tekniska lösningar. Forskarna har dock jämfört tre utförandeentreprenader med tre totalentreprenader och konstaterar att detaljkraven i de förment fria totalentreprenaderna riskerar att döda all eventuell kreativitet.
– Det blir ofta krav på att man ska ha exakt det här räcket, och konstruera avfartsrampen på just det här sättet…
Vill entreprenören använda andra lösningar avkrävs han eller hon bevis på att de fungerar, till exempel via prövningsrapporter från ett godkänt organ, samtidigt som anbudet har kort tid att tas fram. Entreprenörens handlingsutrymme krymper därmed betänkligt.
– Totalentreprenader eller funktionsentreprenader har väldigt stora begränsningar, och när totalentreprenader blir nästan detsamma som en utförandeentreprenad kan man inte vänta sig särskilt stora innovationer.
De studerande exemplen är ett par år gamla, och Trafikverket har förhoppningsvis kommit längre nu. Johan Nyström vill ändå ge myndigheten en vänlig spark i baken.
– Vi förväntar oss inte att det ska ske en förändring över en natt och de har en ärlig ambition. Vi ifrågasätter ändå att de säger att en viss procent av infrastrukturprojekten utförs som ”totalentreprenader”, och att man ökat produktiviteten tack vare detta.
Han ser heller ingen större poäng i Trafikverkets mål om 50 procent totalentreprenader 2018, särskilt inte om det handlar om omdöpta utförandeentreprenader.
– Det blir lite löjligt att sätta ett kvantitativt mål för kontraktsformer, jag tycker att Trafikverket i stället borde följa upp de totalentreprenader de haft, se vilken effekt de hade och sedan ställa upp rimliga mål.
Forskarna föreslår också att Trafikverket lägger ifrån sig de tekniska handböckerna och handlar upp riktiga totalentreprenader för att sedan se hur marknaden reagerar, de efterlyser också transparentare processer och en bättre riskfördelning.
Det är kanske främst större entreprenörer som kan bjuda på totalentreprenader, vad händer då med konkurrensen?
– Det är problematiskt, och man måste få en balans. Men det lär ju inte bli så att det bara blir en massa jättestora kontrakt, säger Johan Nyström.
Produktiviteten behöver dock inte lida men av att mindre företag ”nöjer” sig med att vara underentreprenörer, resonerar forskarna.
– Det kan ju vara så att mindre företag specialiserar sig och får en så bra nisch att den totala produktiviteten ökar trots att de ”bara” säljer sin högt specialiserade tjänst till en annan entreprenör. Då får vi ju en effektiv lösning ändå.
Han konstaterar att det krävs mer forskning för att få svar på dessa frågor.
– Vi vill göra en systematisk genomgång av marknaden och en kvantitativ analys av kontraktsformerna i sektorn. Då kan vi få ett resultat som visar vilka kontraktsformer som är mest effektiva, och hur man kan öka produktiviteten.
Fotnot: Hur ska små och medelstora entreprenörer kunna åta sig anbud när uppdragen läggs i allt större paket? Maskinentreprenörerna och Trafikverket tar ett gemensamt grepp om några av dessa frågor, läs mer här (klicka på länken).