Ovälkommen julklapp
Det är lätt att inse att att Stefan Löfven inte är ute efter att förhandla utan målet är att diktera villkoren.
Det stod tidigt klart att Löfvens strategi i regeringsställning var att stänga ute såväl Allianspartierna som Sverigedemokraterna från varje form av samarbete. I stället styrde han med fast (nåja) hand den numer något ranka skutan Sverige i en tillväxtfientlig vänstersväng som bland annat innebar frysta infrastrukturprojekt, sänkt friskoleöverenskommelse och planering för inskränkningar av valfriheten i välfärden. Det var en direkt krigsförklaring mot Alliansen och underblåstes ytterligare av att han tillsammans med finansminister Magdalena Andersson bedrivit en ren smutskastningskampanj mot den borgerliga ekonomiska politik som lotsat Sverige synnerligen väl genom flera års internationell ekonomisk turbulens. Det är ingen bra grogrund för samarbete, vare sig nu eller i framtiden.
Efter höstens val har Stefan Löfven fokuserat mer på retorik än på att hitta lösningar som kan bidra till att lösa dagens politiska kaos. I Löfvens huvud är det oppositionens fel att det rödgröna budgetförslag som plockades fram var allt för tillväxtfientligt för att accepteras av riksdagsledamöterna. I Löfvens huvud likställs Allianspartiernas vägran att acceptera den rödgröna politiken med bristande ansvarstagande för landet. Om Löfven hade menat allvar med sina så kallade inviter till samtal hade han kunnat inleda med vissa egna eftergifter. En tydlig signal om kompromissvilja hade exempelvis varit att utlova en blocköverskridande lösning utan Miljöpartiet.
Det är lätt att inse att att Stefan Löfven inte är ute efter att förhandla utan målet är att diktera villkoren. Med den inställningen är det redan från början omöjligt med en koalition där Moderaterna – som kan betraktas som en jämbördig samtalspartner – deltar. En sådan lösning är med nuvarande valutfall att föredra eftersom den tvingar alla berörda att tänka utanför den berömda boxen – vilket brukar vara en bra modell för att hitta konstruktiva alternativ.
Löfven är också mycket upprörd över att Sverigedemokraterna valt att bryta mot praxis och rösta på Alliansens budgetförslag. Hans minne är dock kort. Det är inte så många månader sedan de rödgröna och Sverigedemokraterna tillsammans bröt mot praxis för att sänka valda delar av Alliansens budgetförslag. Nyligen skrek även påskyndaren Jonas Sjöstedt i högan sky om att bryta mot praxis för att Sverigedemokraterna inte skulle få uppdraget att utse andre vice talman. I Stefan Löfvens och hans vänners värld är det sannerligen skillnad mellan folk och folk. Om han ska uppnå något större förtroende som politiker måste han acceptera att de spelregler som gäller andra också gäller honom själv.
Förhoppningsvis kommer snart den riktiga tomten med röda kläder och vitt skägg och tar med sig ett valresultat som ger stabilitet i dagens politiska kaos. Om beläggningen i tomteverkstan är för hög, och tillverkningstiden för lång kan alternativet vara ett litet paket under Stefan Löfvens gran fyllt med insikt om att det är bättre att undanröja dagens politiska kaos än att ägna sig åt retorik från en rödgrön skyttegrav.
Den 22 mars vet vi hur det gick. Under tiden kan det vara läge för lite traditionell julledighet med nära och kära. Vi har kommit fram till årets sista Leveranstidningen Entreprenad och till vi ses igen 29 januari vill jag passa på att tacka läsare, annonsörer, samarbetspartners och medarbetare för ett händelserikt och spännande år. Högst upp på min önskelista är ett 2015 som inte blir fullt lika spännande som fjolåret.