Stora förändringar väntar
Maskinförarna ligger redan långt framme, men BIM kommer att förändra även deras tillvaro tror NCC. Byggjätten förutspår stora vinster i att kunna analysera all tillgänglig information och sedan välja den absolut bästa metoden i alla lägen.
Solna . NCC började arbeta med BIM, eller, som NCC föredrar att kalla det, VDC (virtual design and construction), redan 2007.
– Vi har lärt oss mer och mer om hur man jobbar i fält sedan dess, men det finns enormt mycket kvar att göra, säger Marcus Bergljung, teknisk specialist på NCC.
På hussidan använder man 3D-modeller, får ut automatiska kontroller, tar ut mängder och simulerar olika scenarier, på anläggningssidan skapas modeller för maskinstyrning och massberäkning, modeller för arbetsmiljö och TA-planer med mera.
Nästa steg innebär bland annat bättre samordning och möjligheten att visualisera olika alternativ. För vad blir bäst? Ska huset byggas med stål eller betong? Ska tunneln förses med duk, sprutbetong eller prefabricerade tunnelelement? Ska vägen läggas här eller där? Enligt Marcus Bergljung kan vinsterna bli svindlande stora om det går att genomföra oerhört omfattande analyser av ett otal olika samspelande faktorer - till exempel vilka material och entreprenörer som finns tillgängliga till vilket pris, vilka resurser som finns lediga, vilka produktionsmetoder som ger bäst resultat etcetera.
– När vi ska välja ett arbetssätt i dag gör vi det utifrån de erfarenheter som finns, vi kanske analyserar tio olika metoder och får fram tre bra alternativ. Med VCD kan man använda alla data som finns tillgängliga, använda stor datakraft och sedan analysera 10 000 olika alternativ och få fram de fem som faktiskt är bäst, säger Marcus Bergljung.
Med denna möjlighet i ryggen ska det gå att genomföra projekt där helt andra krav ställs, ett vägalternativ kanske är dyrare, men ska vägen hålla i hundra år med låga underhållskostnader kan det dyrare bygget ändå vara det prisvärdaste alternativet.
– Det gäller att se till livscykelkostnaden, man kanske vill köpa den billigaste driftskostnaden per löpmeter väg snarare än en väg?
Analyser av det här slaget har gjorts för mycket speciella projekt där till exempel åtgången på stål innebär stora kostnader, men framtiden kan de bli avsevärt vanligare, tror Marcus Bergljung.
Vinsterna när det gäller till exempel arbetsmiljö existerar redan, att låta en hexakopter sköta inmätningen i en avschaktad bergtäkt när det regnar kan till exempel rädda livhanken på den mest stadigbenta.
Ett annat exempel är tunnelbyggen som kräver fritt körutrymme för entreprenadmaskinerna.
– Tidigare har man fått gå igenom 2D-handlingarna och i efterhand försöka se om något krockar, nu kan man skapa 3D-objektet “fritt utrymme” i modellen, och får då automatiskt veta om en skylt eller något annat inkräktar på det fria utrymmet redan i förväg.
Tekniken finns , och det mesta går redan att göra.
– Den svåra pucken är vem som ska göra vad, det krävs en kulturförändring där de mättekniker som i dag gör det mesta jobbet själva släpper ifrån sig vissa bitar medan andra måste göra mer, och skaffa sig den kompetens som krävs.
Maskinförarna ligger redan långt framme, men även de kan vänta sig förändringar i framtiden, tror Marcus Bergljung.
– Man kan till exempel få bättre information om vad som händer i andra delar av kedjan, en förare som kan välja att lossa sin last på två ställen kan få veta om det blivit några problem vid ett av dem, och därmed välja den andra så att produktionen inte blir lidande.
– Man kan också tänka sig att man lägger in riskområden så att det börjar pipa om en maskin hamnar på fel ställe, teoretiskt kan man tänka sig att maskinen stängs av eller börjar backa om man till exempel kört in på ett naturskyddsområde, säger Marcus Bergljung.
Bränsleförbrukningen skulle också kunna kontrolleras via BIM, detsamma gäller för olika säkerhetsaspekter.
– Man kan tänka sig att oskyddade trafikanter som befinner sig i maskinens skyddsområde får en varning i sin mobiltelefon.
Andra tänkbara scenarier är till exempel att den vikt som vägs i skopan när man lastar en dumper registreras, den GPS-försedda dumpern och dess exakt utmätta last kan sedan följas, något som ger kontroll på vart massorna tar vägen och hur mycket som körs på en timme.
– Det går att göra det mesta, sen måste man ju ta hänsyn till integritetsfrågan, allt kanske inte bör göras även om det går, kommenterar Marcus Bergljung.
På NCC förs därför fortlöpande diskussioner om vad man bör satsa på.
– Vi tar de delar ur kakan där vi ser ett tydligt användningsområde, som att skanna med helikopter eller att använda maskinstyrning, och gör lösningar utifrån det. Med tiden kan vi integrera allt fler delar.
BIM behöver inte heller vara något bara för de stora komplicerade projekten.
– När vi införde 3D-CAD sa en del att det ska vi bara använda där det är svårt. Men om vi kan använda det när det är svårt, varför ska vi inte använda det när det är lätt?
NCC har många projekt i storleksklassen 0-250 miljoner kronor, några få är riktiga bamseprojekt, och många är rätt små. Skulle man använda BIM bara i de allra största blir kompetensspridningen allt annat än optimal, konstaterar Marcus Bergljung.
– Vi måste hitta metoder som fungerar även i de mindre projekten, men problemet är att de ofta har noll inställelsetid, de metoder vi väljer måste därför ge valuta direkt.
Lösningen är att använda standardiserade metoder.
– På större projekt har man ett helt annat utrymme, allt måste inte vara standardiserat. På de mindre är behovet mycket större.
Framtiden ser dock lovande ut, anser Marcus Bergljung.
– Det mesta finns redan, det som återstår är bara att implementera det.
Det sistnämnda är dock inte så “bara”.
– Det gäller att få flera hundra människor att jobba med VDC som en naturlig del, och dessutom hålla ett hyfsat jämn kvalitet. Det är inget som sker snabbt, det måste växa fram.
Fotnot: Leveranstidningen Entreprenad har mer läsning i ämnet, se nedanstående klickbara länkar.
Trafikverket förklarar varför de kräver BIM i alla investeringsentreprenader
NCC välkomnar BIM, eller VDC som de föredrar att kalla det.
Vad är BIM egentligen? Korta fakta finns här!