Stabil uppgång i byggandet
Ett fortsatt ökat bostadsbyggande är främsta orsaken till att den svenska byggkonjunkturen just nu ser riktigt lovande ut. Sveriges Byggindustrier, BI, beräknar årets uppgång i byggandet till ungefär elva procent följt av ytterligare fyra procent 2015.
Efter ett svagt 2012 satte bostadsbyggandet betydligt bättre fart under förra året – en tendens som hållit i sig även i år. Under årets första sex månader redovisas exempelvis ungefär 25 procent högre bostadsinvesteringar än under samma period 2013. För helåret förutspås en uppgång på hela 23 procent.
Dagens prognos är att det i år kommer att påbörjas ungefär 34 000 nya bostäder och ungefär lika många under 2015. Uppgången i år är märkbar i praktiskt taget hela landet. Enda undantaget är, enligt BI, Stor-Malmö som är ensam region om att att inte visa ökat antal påbörjade lägenheter under årets första halvår jämfört med samma period 2013.
Färsk bygglovsstatistik styrker bilden av bostadsbyggandet under den närmaste tiden. Malmö tycks dock nästa år få sällskap av Stockholmsregionen i en negativ utveckling av bostadsinvesteringarna. Övriga delar av landet visar fortsatt uppgång, vilket sammantaget leder till bedömningen att bostadsbyggandet fortsätter öka även nästa år, om än med mer blygsamma fyra procent.
På lokalsidan går slår gruvindustrins kräftgång fortfarande hårt mot de privata investeringarna som till och med bedöms minska något under 2014. Däremot har framför allt sjukhusbyggande, med Nya Karolinska i Solna som något av flaggskepp, inneburit en hyggligt ökat ordervolym hittills i år. Toppen har dock nåtts och det offentliga lokalbyggandet bedöms falla tillbaka något under 2015. I stället blir det privata investeringar som ska hålla ångan uppe för lokalbyggandet under 2015. BI räknar med att lokalbyggandet går upp med ungefär två procent i år och ytterligare fyra procent nästa år.
På anläggningssidan förutspås en liknande utveckling som på lokalsidan – fast tvärtom. I år har den fyra-procentiga uppgången baserats helt på privata investeringar. 2015 beräknas uppgången till ungefär tre procent, den här gången framför allt på grund av ökade offentliga satsningar.
Årets uppgång på anläggningssidan fördelas i huvudsak över ett flertal privata sektorer: energi, transport, post och tele samt vattenverk.
Betydligt dystrare har det varit på den offentliga sidan, där framför allt minskade satsningar på järnvägen satt djupa spår. Inte minst i sysselsättningen där exempelvis statliga Infranord och Strukton Rail tvingats till stora personalminskningar de senaste två åren. I själva verket ser det ut som om 2014 blir det fjärde året i rad med vikande investeringar i järnvägens infrastruktur.
Inte ens en viss ökning av väginvesteringarna har varit tillräckligt för att det offentliga anläggningsbyggandet ska visa en uppgång. I stället är det tack vare stora privata satsningar som anläggningsbyggandet visar på en ökning med ungefär fyra procent i år.
Även för nästa år förutses en ökning, om än med mer blygsamma tre procent. Främsta anledningen är att ökningstakten på den privata sidan mattas av. Däremot finns förhoppningar om att investeringarna i järnvägen skjuter fart igen även om det med stor säkerhet kommer att ske på bekostnad av väginvesteringar. Bland annat har den nya regeringen tills vidare satt stopp för Förbifart Stockholm.
Jämfört med 2000-talet i sin helhet ligger dock bygginvesteringarna på en minst sagt skaplig nivå. I själva verket minskar avståndet till toppåret 2007 snabbt. Då nådde bygginvesteringarna i Sverige toppnivån 380,6 miljarder kronor. Prognosen för 2014 hamnar på 365,8 miljarder kronor och för 2015 blir prognosen 378,7 miljarder kronor.