23948sdkhjf

Turebergs testar turkiskt

Hidromek smyger sig in på den svenska marknaden. – Det är en välbyggd maskin, säger Daniel Bergholtz, vd på Turebergs. Han betecknar de turkiska maskinerna som likvärdiga de större märkena och förespråkar en uppblandad maskinpark.


Sollentuna . Maskiner av märket Hidromek är rätt ovanliga i Sverige, det är inte ofta man stöter på en turkisk grävmaskin ute på en svensk byggarbetsplats. Entreprenadföretaget Turebergs i Sollentuna har dock valt att testa, firman har inte mindre än tre turkiska maskiner – en grävlastare och två hjulgrävare – och företagets ägare och vd Daniel Bergholtz är mycket nöjd med deras prestationer hittills.

– Det är mycket välbyggda maskiner som bara funkar, förarna är också väldigt nöjda.

Sollentunaföretaget ägnar sig främst åt markentreprenader (vägentreprenader och underhåll), recycling (företaget har flera egna anläggningar) och transporter (delvis via dotterbolaget Billefälts). Turebergs har därför en rejäl maskinpark till sitt förfogande.

– Vi har 30-40 entreprenadmaskiner och lejer in ungefär lika många, säger Daniel Bergholtz.

Företaget använder sig främst av grävlastare och hjul- och bandgrävare på 2-30 ton, de flesta av märket Volvo.

– Men vi har någon liten Doosan och någon Takejob också, kommenterar Daniel Bergholtz.

Nu har alltså även tre turkiska maskiner trängt sig in i Volvoparken, 2012 gjorde den första Hidromeken entré i Sollentuna. Beslutet var kanske inte så väl övervägt.

– Vi har köpt många maskiner av Janne på Abandon i Sundsvall, och när han bad oss pröva ett nytt märke slog vi till, lite i vredesmod faktiskt efter en dryg räkning från vår normala leverantör, säger Daniel Bergholtz.

Det blev en nio ton tung grävlastare – en Hidromek 102 som skickades direkt ut i verkligheten.

– Den har gjort mindre jobb på vägentreprenaderna och på vintern har den plogat snö. Den fungerar som ett hjälpmedel till arbetslaget och har gått fantastiskt bra, konstaterar Daniel Bergholtz.

När företaget ett år senare behövde hjulgrävare för kommande VA-jobb var de inte svårövertalade när namnet Hidromek åter kom på tal, en 15-tons hjulgrävare köptes in 2013 och i våras kom nummer två, även den på 15 ton.

– Båda fungerar jättebra, det har aldrig varit några problem.

Daniel Bergholtz noterar att Hidromeken är uppbyggd av välkända komponenter, och anser att den är likvärdig med andra mer bekanta varumärken.

– Det är mest klistermärket som skiljer, i många delar liknar den en Doosan och alla maskinerna har gått förvånansvärt bra, det har inte varit en massa läckage eller andra problem, de har gått varenda timme.

Andrahandsvärdet då? Daniel Bergholtz anser att det trots allt är bättre att satsa på en mindre dyr maskin i en tid där miljökraven ständigt skärps och där man måste byta ut maskinerna ofta.

– Vi vill upprätthålla miljökraven och med totalt 130 maskiner och fordon kan vi inte köpa något som är 100 000-tals kronor dyrare även om andrahandsvärdet blir lite sämre.

– Det är ju ändå likvärdiga produkter.

Tillgången på service och reservdelar skulle kunna vara ett problem med ett mindre märke, men Daniel Bergholtz är inte orolig.

– Hittills har maskinerna ju gått väldigt bra, men skulle något hända är de ju uppbyggda av kända komponenter som borde gå att få tag på snabbt.

Han känner sig säker på sin sak och har fler turkiska grävmaskiner på ingång.

– Vi ska få in en 300 på 30 ton som ska gå på markentreprenader och en 200 på 20 ton som ska sortera sopor.

Daniel Bergholtz tror att tiden då entreprenörer troget håller sig till ett enda märke är över.

– Vi kommer nog att blanda upp maskinparken mer, vi får in fler Hidromek och har också några Cat i pipeline.

Det gäller också att våga om man vill vinna tror han.

– Visst kan det kännas osäkert att välja ett litet märke, men man måste ju pröva, det är också viktigt att se helheten, vad kostar maskinerna per producerad timme?

Daniel Bergholtz noterar också att det bara är bra om de stora leverantörerna blir mindre säkra på att de alltid är det självklara valet.

– Det är ju inget fel på deras maskiner, men kostnaderna spårar ur – de kan bli lite ”fat and happy, och då är det bra om de skärper till sig.

Fotnot: Läs gärna mer om hur Hidromeks svenska generalagent Abandon resonerade när de tog det turkiska märket till Sverige för snart två år sedan (klicka på länken).
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062