Biffig bro bröts ned
Järfälla. Visst har man fast mark under fötterna, men det gungar betänkligt uppe på Kallhällsbron. En bit ut i gångbanan står en knappt nio ton tung grävmaskin och river upp asfalt med tjälkrok, några meter längre fram gapar avgrunden och långt där nere står en större rivningsmaskin som metodiskt dundrar sin hammare mot brosegmenten så att hela konstruktionen darrar i sina grundvalar. Inte långt därifrån står en likaledes brutal grävmaskin och bearbetar bron på andra sidan gapet med samma målmedvetenhet, samtidigt som den extrema armeringen väller fram som monsterspaghetti ur de söndertrasade betongmassorna.
– Det är fantastiskt grov armering i såna här broar, säger Kjell Jansson, vd på rivningsentreprenören Jansson Entreprenad AB.
Så sent som dagen innan var bron en flitigt använd passage till Kallhälls station, och det var många som fick ett brutalt uppvaknande när de stressade rakt in i ett stängsel på torsdagsmorgonen.
– I morse var det säkert 500 personer som försökte ta sig in på bron, ler Kjell Jansson.
De pendlande Kallhällsborna fick vackert vända och sätta kurs mot ett tillfälligt stationshus några hundra meter bort i stället, för både Kallhällsbron och stationshuset har gjort sitt.
Rivningen sker som ett led i utbyggnaden av Mälarbanan från två till fyra spår mellan Tomtebo och Kallhäll. Ett nytt stationshus och en ny gångbro ska byggas, innan dess måste dock de gamla gå hädan. Den 200 meter långa gångbron ska rivas i etapper under sommaren, rivningen av stationshuset har ett betydligt mer pressat schema, det ska ske under sju timmar natten mot söndag den 25 maj.
– Det är därför vi börjat riva bron närmast stationshuset, för att komma åt byggnaden bättre när den ska rivas, säger Kjell Jansson.
Dammolnet virvlar fram när rivningsmaskinerna bankar ner betongbron. Kjell Jansson hade tänkt sätta in vattenkanoner, men stötte på patrull.
– Man får inte ha vatten nära spåret, trots att elen är avstängd. Det är synd, det är inte bra för våra maskiner med allt damm. Men från och med i morgon blir det vattenkanoner.
Den lilla grävaren uppe på bron är en Caterpillar 308E på 8,8 ton, nere på marken arbetar ett par större kollegor, en Volvo EC300 DL på 36 ton och en Volvo EC380 DL på 42 ton.
– Den lilla har tjälkrok, de stora har hammare och saxar både för betong och för stål, vi har också magneter och rivningsgripar, säger Kjell Jansson samtidigt som en av grävmaskinerna tar tillfället i akt att byta hammaren mot en betongsax.
– Jag har försett alla mina maskiner med EC-oil eller snabbkoppling från Oilquick just för att kunna byta redskap snabbt, kommenterar Kjell Jansson
Rivarna började arbeta halv sex på torsdagsmorgonen.
– Då klippte vi, vi kunde inte väsnas så tidigt, säger Kjell Jansson.
Förr eller senare måste man dock ta till tyngre metoder och vid sjusnåret var det hammardags.
– Betongen är så hård, vi klippte lös det vi kunde från sidan, men sedan måste vi knacka.
Den lilla maskinen river asfalt så att det står härliga till och skickar sedan ner det i en container nedanför bron.
– Vi tog med oss en fräs men den behövdes inte, den får upp asfalten ändå, kommenterar Kjell Jansson.
Han har två egna lastbilar på plats för alla transporter, en av dem är en tungdragare och har fraktat hit 42-tonsmaskinen. Båda är alldeles nyinförskaffade, Volvo FH med Euro 6-motor.
– Vi har varit miljöcertifierade sedan 1997 och då lovar man att man ska ha det bästa för miljön som är ekonomiskt möjligt, säger Kjell Jansson.
Han tycker att kraven är stränga, och att det är så det ska vara.
– Det är mycket snack om miljö, men nu kommer kraven och det är bra.
Jansson Entreprenad är baserat i Linköping och det är inte ofta firman lämnar Östergötland.
– Vi fick det här jobbet för att vi är specialiserade på brorivningar och det stor tidspress för den här rivningen, säger Kjell Jansson.
Natten mot söndag togs nästa steg. Trafiken på Mälarbanan stängdes av mellan 0200 och 0900 för att ge rivarna en lucka stor nog att hinna riva stationshuset på.
– CL Miljö i Norrköping har skött selektivrivningen med ett tiotal man, sedan får vi sju timmar på oss, vi kör samma maskiner som vid brorivningen, kommenterar Kjell Jansson.
Solen skiner efter flera dagars ruskväder när Leveranstidningen Entreprenad återvänder till rivningen på Kristi Himmelsfärdsdag. Rivarna har kommit en bra bit på väg ute vid Kallhälls station, stationsbyggnadens huvuddel är inte bara nedriven och lagd i stora högar, högarna är dessutom bortforslade, stålet till Lantz återvinning inte långt ifrån Kallhäll och betongen prydligt lagd åt sidan för återvinning längre fram i projektet.
– De ska dels ha den i projektet, dels ska vi använda den själva för att bygga en provisorisk väg när rivningen kommit lite längre, kommenterar Kjell Jansson.
Tidigt på morgonen gav man sig i kast med den andra delen av stationsbyggnaden, några timmar senare ligger trapphuset inte ens i ruiner längre, det är en dammande hög och en gapande avgrund, en grävmaskin gnager armeringen ur betongen samtidigt som en annan omväxlande sliter isär och trycker ihop den losslitna rulltrappan.
– Det har blivit 67 ton stål hittills och vi räknar med 100 ton i den här etappen, kommenterar Kjell Jansson.
De två grävmaskinerna jobbar på med stål och betong, strax intill står hissen, än så länge orörd. Nu är det vattendroppar som virvlar i luften, en vattenkanon placerad uppe på bron sprider en fuktig dimma över rivningsmaskinerna, och nere på marken står en rivare försedd med grov vattenslang och riktar strålen mot grävmaskinens sax som frustande sliter upp betongen.
Ytterligare några dagar senare är Leveranstidningen Entreprenad åter på plats. Det är vardag men biltrafiken har glesnat ut så här några timmar efter morgonrusningen, enstaka fordon glider i sakta mak över den vägbana som bara för några dagar sedan var fylld av bruten betong och förvriden metall. Allt bråte har städats bort under helgen så att trafiken kan ledas om och ge rivarna utrymme att ta sig an den del av bron som vetter mot Kallhälls centrum.
Med trafiken på säkert avstånd fortsätter rivningen, bultslagen ekar genom den sömniga förorten och de två stora maskinerna står stadigt på varsin sida bron. De matar på med hugg och slag och bron ger sakta med sig, armeringen kryper fram och väldiga betongsjok faller ner med ett brak på den avspärrade vägbanan.
– Den nya bron ska byggas på precis samma fäste, så båda brofästena ska vara kvar, säger Kjell Jansson, som börjar skymta slutet på den akuta rivningsinsatsen.
Bron som vetter åt andra hållet ska inte rivas förrän i augusti.
– Det blir den sista etappen.
———————————————————————————————
Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.