Snabba puckar i Stockholm
Är det värt att lägga mer pengar på att få tunnelbaneutbyggnaden på plats fem år i förväg? Maria Rankka, vd på Stockholms Handelskammare, är otålig och funderar på hur man får infrastrukturen på plats snabbare.
Stockholm . Huvudstaden blir allt större, en liknelse som ofta används är att Stockholm växer med två fullsatta SL-bussar per dag. Redan nu är bostadsbristen stor och trängseln på vägar och i kollektivtrafiken är ett påtagligt problem, inte bara för stockholmarna själva – står det still i Stockholm kan det få återverkningar på spår och vägar över hela landet.
Många av passagerarna på de där tänkta SL-bussarna är dessutom nyfödda, det handlar inte bara om inflyttning. Detta innebär att man ännu inte sett de fullskaliga problemen när det gäller behovet av bostäder, påpekade Maria Rankka, vd för Stockholms handelskammare, när branschorganisationen BIL Sweden bjöd in till seminarium om hur man bäst kan lösa huvudstadens trängselproblem.
– Stockholm har vuxit mer än sista femårsperioden än någon annan gång i länets historia. Det säger något om vår attraktivitet.
Hon vidhåller dock att man, trots trängsel- och bostadsproblematiken, bör glädjas åt att staden växer och konstaterar att urbaniseringen är en global företeelse som förstärkts och där allt mer av den ekonomiska aktiviteten koncentreras till större städer.
– Stockholm har knappt 23 procent av invånarna men 30 procent drygt av BNP, vi är en väldigt viktig tillväxtmotor.
Att folkökningen också innebär problem är dock inget att hymla med, storstadens fördelar måste därför kombineras med smarta logistiska lösningar, anser Maria Rankka.
– Det är viktigt att vi funderar på hur vi kan lösa de utmaningar som tillväxten innebär även om det inte går att helt lösa alla trängselproblem alla tider dygnet runt.
Maria Rankka ser tunnelbanan som en oerhört viktig pusselbit för att få Stockholmsträngseln att minska, och gläds åt beslutet att bygga fyra nya linjer och nio nya stationer.
– Det är ett första viktigt steg förbättra hela infrastrukturen, det avlastar också gatunätet och förbättrar framkomligheten för nyttotransporter.
Projekt av detta slag är dock av naturen tröga, även om skopan sätts i backen omgående är det ingen som kan stiga på vid någon av de nya stationerna förrän tidigast 2025.
– Något att fundera på är om vi kan upphandla infrastruktur på annat. snabbare sätt? Kanske är det värt att betala mer för att korta byggtiden?
Maria Rankka förklarar att man ofta får höra att det bara är diktaturer som kan bygga snabbt, men hon håller inte med och förordar i stället att man värderar även tiden för att få samhällsekonomiskt lönsamma investeringar på plats snabbt, att inrätta till exempel en innovationstävling för att få tunnelbanan byggd redan 2020 vore värt mycket anser hon.
Maria Rankka gläds också åt att regeringen beslutat sig för att inleda förstudier för Österleden, och hoppas att det ska leda till att ringleden runt Stockholm fullföljs.
– Österleden är en viktig åtgärd, den avlastar också innerstan från onödig trafik.
Förbifart Stockholm är en annan del av Stockholmsinfrastrukturen som vi bör måna om, anser Maria Rankka, som betonar vikten av att projektet inte försenas ytterligare efter valet.
– Ur vårt perspektiv är vi oroliga över partier som signalerar att infrastruktur är ett problem, säger hon och tillägger att problemet inte är att vägarna fylls upp, utan vilka fordon som kör på vägarna.
– Det är viktigt att detta inte stoppas ytterligare.
Maria Rankka avslutar med att lägga ett gott ord för cykelinfrastrukturen.
– Vi behöver göra Stockholm till en bättre cykelstad, det råder ingen tvekan om att den här infrastrukturen behöver byggas ut och att den spelar en roll, om än på marginalen, för att få attraktiv infrastruktur i den snart snabbast växande europeiska huvudstaden.