Nyttorna måste bli fler
Anders Ygeman (S) kritiserar den ”vildvuxna” flora av medfinansieringsavtal som tecknats och efterlyser en tvistlösningsmekanism. Lars Tysklind (FP) medger att det varit ”rörigt”, men hävdar att problemen redan är lösta.
Stockholm . Frågan om hur man ska betala för den infrastruktur som behövs är betydelsefull för båda de politiska blocken. Anders Ygeman (S), ordförande i riksdagens trafikutskott, konstaterade på SKL:s transportpolitiska konferens i maj att det dock finns en skillnad i hur regeringen och oppositionen ser på medfinansiering.
– Den grundläggande riktlinjen är att nationella prioriteringar måste styra, behoven och nyttan ska avgöra var nationella infrastrukturinvesteringar görs, jag kan tänka mig medfinansiering i väl avgränsade fall, där kommun eller regionen kan tillgodogöra sig nytta.
Ett exempel är Sundbyberg, förklarar Anders Ygeman.
– De betalar 700 miljoner för Mälarbanan när den grävs ner, något som innebär en fördel för kommun, den får bra med byggbar mark och exploateringsintäkter, det är ett typexempel på när medfinansiering fungerar.
Anders Ygeman noterar att man hittills varit dålig på att hitta nyttor som kan komma ett infrastrukturprojekt till godo, och att det därför blivit svårare att motivera medfinansiering.
– Det gör att det byggs mindre infrastruktur än det annars skulle ha gjort, säger han, och exemplifierar med Nyköping som enligt hans åsikt borde ha en del att vinna på att till exempel medfinansiera järnväg ut till Skavsta flygplats.
– Marken får ett större värde.
Medfinansiering får dock aldrig bli ett sätt att köpa sig före i kön, tillägger han.
– Jag vill inte ha medfinansiering som utpressning – ”slanta upp, annars blir det ingen E20”. Jag vill inte heller ha medfinansiering för att flytta projekt i kön, gör man det, betyder det att kommuner med bättre ekonomi får sitt projekt före trots att det har sämre samhällsnytta eller trafikbetydelse.
Anders Ygeman kritiserar också de medfinansieringsavtal som tecknats.
– Enligt min mening har det funnits en för vildvuxen flora av medfinansiering, en del avtal har inte varit förenliga med EU-rätt, det är tveksamt om de ens varit förenliga med svensk rätt och det blir en märklig situation när vi får antal välvilliga avtalsparter, men där den legala och ekonomiska grunden är minst sagt skakig.
I de uppmärksammade fallen i Sundsvall och Motala har man till slut kommit överens, men Anders Ygeman befarar att det finns fler möjliga tvister att vänta.
– Det finns ett antal andra avtal där staten skrivit på avtal men där det är skakigt om staten kan leva upp till det de kritat på. Då blir det svårt för kommunerna att veta att de får vad de skrivit.
Han funderar på om det kanske borde finnas någon slags tvistlösningsmekanism, inte minst eftersom en kommun som har angelägna projekt i pipeline kanske inte vågar sätta hårt mot hårt mot staten.
– Det skulle underlätta möjligheten för kommuner att gå in i den här typen av avtal.
Alliansen representerades av Lars Tysklind, folkpartistisk ledamot i Trafikutskottet. Han ser medfinansiering som en stor möjlighet.
– Det har varit lite rörigt, det har även riksrevisionen påpekat, men jag vill påstå att med de nya system som finns gäller inte det längre. Nationella prioriteringar ska gälla, nya system ska understödja det och även SKL är i grunden positiv till medfinansiering.
Även han betonar vikten av att skapa mervärden.
– Men det är viktigt att det bygger på frivillig grund.
De avtalsproblem som funnits är nu lösta, hävdar Lars Tysklind.
– Det är inte bra att Sundsvall och Motala hade dåliga avtal, men nu har vi ett regelverk på plats och både Sundsvall och Motala är väldigt nöjda i dag tror jag.
Varför ska kommunerna ens överväga att vara med och finansiera, om det bara är de nationella prioriteringarna som styr vilka projekt som blir av?
– Det är den svaga punkten, men medfinansieringsutredningen pekar på att man ska tillföra andra nyttor, kanske en tillfart som passar kommunen bättre. Men har man inte ekonomisk nytta av ett projekt ska man inte medfinansiera, då ska staten betala, säger Anders Ygeman.
– Mervärden ska vara med, det är grunden, sedan kan det ju vara en hög tröskel att komma överens om vad som är nytta, säger Lars Tysklind.
Konferensens moderator Lars-Gunnar Tannerfors slängde till sist ut frågan om hur partiföreträdarna ser på valåret 2014.
– Jag tycker det är väldigt bra att vi gör de historiskt stora satsningarna, med fokus på drift och underhåll, i det förgångna har vi inte tagit hand om den infrastruktur vi har, säger Lars Tysklind.
Anders Ygeman ifrågasätter beskrivningen ”historiskt stora satsningar”, han hävdar att sett till andelen av BNP är satsningarna knappast större än förr. Han räknar dock med att regeringen lättar på plånboken innan höstlöven faller.
– Det är 200 dagar till valet, den här planen lever i 100 dagar, sen kommer regeringen att skjuta till medel innan valet, säger Anders Ygeman, som är beredd att ta ”ganska mycket gift på” att regeringens nationella plan inte kommer att leva i tolv år.
Är medfinansiering ett undantag som blivit regel? Är det i så fall bra? Trafikverket har en uppfattning, några pionjärkommuner en annan, läs mer här (klicka på länken).