Rött kort för kommunerna
Konkurrensen snedvrids om skattefinansierade aktörer får vara med i leken. Det anser de flesta som besvarat veckans webbfråga och slutsatsen är kort men brutal: kommunerna ska hålla sig borta från den privata entreprenadmarknaden.
Leveranstidningen Entreprenad passade därför på att fråga sina läsare om kommuner ska få konkurrera på den privata marknaden om entreprenaduppdrag. Det visade sig att entreprenörerna går helt på tingsrättens linje, hela 79 procent valde svarsalternativet ”Nej. Möjligheten till skattestöd sätter konkurrensen ur spel” medan 13 procent valde alternativet ”Nja. Möjligen om det finns överskottsresurser” och åtta procent lade sin röst på alternativet ”Ja. Det leder till prispress och därmed hårdare konkurrens”.
När Levereranstidningen Entreprenad lyfter luren och ställer samma fråga till några entreprenörer behöver de knappt dra efter andan innan de bestämt sig för vilket alternativ de ska välja.
– Nej. Klart nej, säger Magnus Sjöberg, arbetsledare på Pascal Entreprenad i Gislaved, ett entreprenadföretag som tillsammans med sitt systerföretag har cirka 20 entreprenadmaskiner och utför mark- och rivningsarbeten i Gislaved.
Skattemedel måste hållas borta från anbuden, annars snedvrids konkurrensen, konstaterar Magnus Sjöberg.
– Kommunerna ska inte vara ute på den privata marknaden, det blir bara fel.
Maria Westblom, delägare i Gävleföretaget Kenneth Westblom Lastmaskiner AB är lika säker hon. Företaget har 12 anställda, 15-16 maskiner och utför det mesta inom entreprenad, dock helst utan att behöva konkurrera med skattefinansierade aktörer om uppdragen.
– Kommuner ska inte vara med, de konkurrerar ner priset för övriga entreprenörer, säger hon.
Anders Johansson på Anders Gräv & Schakt AB finns i just Borås, och han tvekar inte heller när han får frågan.
– Det ska vara nej, det ska inte gå skattepengar till sånt.
Han har drivit sin enmansfirma i 30 år, med en traktorgrävare och en hjullastare är han normalt sysselsatt åtta månader om året för Infranords räkning. Resterande fyra månader måste han hitta andra jobb och han upplever att kommunen under många år haft en orättvis fördel i kampen om uppdrag.
– Servicekontorets maskiner var ju köpta med skattepengar, det blir osund konkurrens.
Nu, när domen fallit, hoppas han att konkurrenssituationen ska bli mer rättvis.
– Det var mer småjobb innan servicekontoret bildades, förhoppningsvis ska det bli bättre nu igen.