Infrastrukturen allt hetare
En förbifart eller ingen förbifart? Återmonopoliserat järnvägsunderhåll eller många som slåss om uppdraget? Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd har sin åsikt klar och tippar att infrastruktur blir en brännande valfråga i höst.
Stockholm. Forumet Fia (förnyelse i anläggningsbranschen) är nedlagt, den årligt återkommande FIA-dagen har också pensionerats. Efterträdaren Anläggningsdagen har dock antagit utmaningen att vara en mötesplats där konsulter, entreprenörer, beställare och politiker ska kunna stöta och blöta sina teser om hur anläggningsbranschen bör utvecklas. Årets Anläggningsdag anordnades den 18 mars och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) var en av talarna. Hon inledde med att konstatera att det är valår, att alla berörs och/eller upprörs av infrastruktur och att skiljelinjerna när det gäller de olika partierna alltjämt finns där.
– När det gäller till exempel järnväg borde det inte vara så mycket konflikter kvar, nu finns det resurser till järnvägen, den viktigare frågan borde vara hur vi ska använda de pengar vi har på ett så bra sätt som möjligt. Men en del partier säger att de har mer pengar, Vänstern och Miljöpartiet är emot Förbifart Stockholm och vill lägga de pengarna på järnväg i stället. De är tydliga med det, Socialdemokraterna är inte lika tydliga och det är problemet - vill ni ha förbifarten på plats?
Själv anser hon att förbifarten behövs, hon ser också behov av ännu fler vägar.
– Vägar spelar roll, en kranbil som kör in i Klaratunneln sätter igen hela Stockholmsregionen, vad får det för konsekvenser när vägar korkar igen? Ska man få en region som Stockholm, som växer så det knakar, att fungera, ska Mälardalen, Östergötland och hela Sverige stå sig i konkurrensen – då behövs fler vägar.
Trots att en del projekt ska dras igång under de närmaste åren återstår en del falskhalsar och det lär vara kapacitetsbrist även 2020 tror Catharina Elmsäter-Svärd som ser lösningen i att använda pengarna smartare.
– Vi vill ha mer infrastruktur för pengarna, jobba mer med innovation och teknisk utveckling, konkurrens i sig är också ett sätt att höja kvaliteten.
Att bygga nytt är stort, att vårda den befintliga infrastrukturen kan dock vara ännu större. Catharina Elmsäter-Svärd hävdar att järnvägen är otroligt sliten och hade behövt underhållas bättre och mer för länge sedan
– Men vi är realister, vi har vad vi har samtidigt som det blivit fler och fler resenärer, plus fler transporter på järnväg. Mitt i denna ekvation ska vi också in med underhållsarbeten.
För att klara detta på ett säkert sätt krävs en säkerhetskultur värd namnet, infrastrukturministern poängterar vikten av att arbeta förebyggande, inte bara avhjälpande, även när det gäller säkerhetsarbete.
Att satsa på underhåll är politiskt sett rätt okontroversiellt, det gäller dock inte frågan om hur eller kanske snarare av vem arbetet ska utföras. Socialdemokraterna har till exempel föreslagit att det statliga bolaget Infranord ska omvandlas till en enhet inom Trafikverket som sedan ska ta tillbaka ansvaret för samtliga underhållskontrakt på järnvägen. Catharina Elmsäter-Svärd avfärdar idén.
– För mig är det helt feltänkt, vi tror på mångfald och konkurrens, ett Trafikverk med helhetsansvar, på uppföljning kopplad till innovation och teknisk utveckling, mer för pengarna och smartare och snabbare lösningar.
Regeringen ska i vår ta beslutet om den nationella planen för 2014-2025, en plan som omfattar 522 miljarder kronor, till det kommer ytterligare 85 miljarder kronor som regeringen räknar med i medfinansiering, främst via trängselskatter, kommuner och regioner. Catharina Elmsäter-Svärd uppger att det handlar om mer pengar än någonsin förr, hon levererar dock inga nyheter när det gäller hur projekten ska finansieras.
– 522 miljarder är anslag, då vet man att det blir av, säger infrastrukturministern som också konstaterar att den medfinansiering som man räknar med i stort är skattefinansierad även den.
Vad gäller övriga finansieringsformer är hon mer gåtfull, på frågan om hur hon ser på OPS (offentlig-privat samverkan) nöjer hon sig med att konstatera att infrastrukturpropositionen är formulerad på ett för henne tillfredsställande sätt.
– Det är bra vi fick in skrivningen att infrastrukturen ska vara ”i huvudsak” anslagsfinansierad.