Mycket jobb framöver
Snart smäller det på byggstartssidan, den nationella planen ska klubbas igenom i vår och Trafikverket väntar sig en bulk av stora byggstarter de närmaste åren.
2
Bilder
Trafikverket ska hålla landets statliga vägar i trim. Här ses E4 utanför Huskvarna. Foto: Kerstin Ericsson.
Stockholm . Längre fram i vår ska regeringen ta beslutet om den nationella planen, den som anger hur de 522 miljarder regeringen vill lägga på infrastruktur under de kommande tolv åren ska fördelas på olika projekt och Torbjörn Sunesson, avgående chef för Samhälle på Trafikverket, väntar sig många byggstarter framöver.
– Bulken kommer 2017-2018, förklarade han på Trafikverkets nationella leverantörsdag i februari.
Han exemplifierade sedan med bland annat Förbifart Stockholm, flerspår Skåne Flackarp-Arlöv, Ostlänken, dubbelspår Varberg, Getingmidjan Strömbroarna, Olskroken Göteborg, Ängelholm, Maria, dubbelspår, Mölnlycke-Bollebygd, kapacitetsförbättringar Stockholm, godstråk…
– Drift och underhåll ska ske jämnt över perioden.
Enligt den nationella planen för 2014-2025 ska 281 miljarder kronor gå till utvecklingsprojekt, 155 miljarder till drift och underhåll av vägar och 86 miljarder till drift och underhåll av järnväg.
Trafikverket har tagit fram förslaget på hur pengarna ska fördelas och Torbjörn Sunesson uppger att planen i vissa delar var rätt låst, med flera projekt som regeringen paxat plats för, till exempel satsningen för gruvnäringens behov, Ostlänken med mera.
– Vi har strävat efter flexibilitet ändå, främst i senare delen av planen.
Strategin är att sätta in åtgärderna där de får störst effekt, på de stora godsstråken och i Stockholm och Göteborg. Satsningar väntar även för det kapillära vägnätet och bärighet på väg.
– Fokus ligger på drift och underhåll, vi måste upprusta järnvägen snabbare, sade Torbjörn Sunesson, som uppger att vägen fortfarande är grunden i transportsystemet
– Järnväg är outstanding i vissa fall, men ofta dyrt, komplicerat och centralstyrt.
Trafikverket, som föddes 2010 när Vägverket och Banverket gick i graven, har fått göra sig av med en hel del gamla rutiner och arbetssätt, omställningen från att vara både beställare, konsult och entreprenör till att bli en renodlad beställare som ska krama ut mesta möjliga nytta ur varje skattekrona, se till att konkurrensen är frisk och att medborgarna har en robust och energieffektiv infrastruktur har krävt många förändringar. Regeringen har också begärt att myndigheten ska arbeta med tolvårsplaner.
– Varje år ska vi lägga förslag till regeringen hur kommande tre års pengar ska fördelas. Vart fjärde år blir det omtag, en transportpolitisk proposition och en ny tolvårsplan. Det ska bli en sammanhållen planeringsprocess där, vi lägger upp rytmen och där vi gör årliga uppdateringar, löd Torbjörn Sunessons förklaring.
Att bygga tillräckligt mycket räcker inte heller, man måste göra det på rätt sätt vid rätt tidpunkt.
– När vi bygger och utvecklar systemet gör vi ingrepp i de flöden vi har i dag, människor ska till jobbet, gods ska fram – där har vi jätteutmaning. Vi diskuterar därför hur man kan utforma kontrakten så att det framgår när man kan producera och när man inte kan producera, det handlar om att koordinera jobben och vara smart när man bygger så att flödena kommer fram.
Torbjörn Sunesson konstaterar att myndigheten står inför många stora utmaningar.
– Hur ska vi kunna stötta Sverige som litet land i global konkurrens, hur ska vi kunna hantera att transporter är en miljöbelastning, hur ska vi kunna tillgodose allas behov – det bor faktiskt människor på landet också, förklarade Torbjörn Sunesson, som också deklarerade att svenskarna aldrig lär bli helt nöjda med verkets prestationer.
– Vi kommer aldrig att bli färdiga, behoven kommer alltid att överstiga det vi kan tillgodose.