Dolornas tid är inte förbi
Utförliga kvalitetsplaner och genomtänkta sprängdokument lovar runt, ute på berget kan det vara betydligt tunnare. Stensprut, materiella skador och svåra personskador är tyvärr inte historia. – Dolproblematiken har definitivt ökat, säger Michael Hermansson på Bergutbildarna.
Solna . Dolor har plågat sprängningsbranschen i många år, problemet verkar faktiskt ha vuxit, förklarade Michael Hermansson när han med stort engagemang adresserade problemet på årets upplaga av Bergsprängardagarna.
– Det känns som om branschen accepterar detta, det ska vi inte göra.
Dolor har varit uppe på agendan förut, Botniabanan blev en milstolpe, projektet var ovanligt drabbat, fenomenet uppmärksammades av pressen och branschen fick dåligt rykte. Lösningen blev att inrätta en dolgrupp, den ledde till att nya rutiner infördes och Botniabanan förskonades från fler dolor.
Sedan dess har det varit rätt tyst om problemet, en del fick kanske till och med för sig att dolor var historia. Ändå visar det sig att det fortsätter att smälla, många gånger leder det ”bara” till stensprut och materiella skador, men bergsprängaren Peer-Johan Augustsson är inte den enda som hamnat i korselden . Han är dock en av få som överlevt.
– Dolproblematiken har definitivt ökat, säger Michael Hermansson och pekar på siffror från de senaste åren.
– Det har varit stenkast, dolor, välta borriggar och flera dödsolyckor.
För att minska antalet dolor måste man först och främst se till att hela salvan går, förklarar Michael Hermansson.
– Här spelar tändarbrott, felkoppling och kanske framförallt ”ryckare” roll.
Han betonar också vikten av att välja rätt tändmedel.
– Stötvågssystem ger bevisligen mycket dolor, de kan motverkas genom riktiga tändplaner och säkring genom dubbla upptändningsvägar.
– Vid kuperat berg och användning av tungtäckning är det viktigt att använda ett tändsystem som går att kontrollera som vanliga elektriska sprängkapslar vid mindre arbeten och framförallt den nya generationen med elektroniska sprängkapslar.
Ska man lasta sprängsten eller borra för nya hål måste man noggrant säkerställa att området är fritt från dolor innan man går in med grävmaskiner eller borriggar.
– Vi måste renblåsa alla bottnar bättre, det är det patronerade sprängämnet som ger riskerna, trots att bulkemulsion är 90 procent av marknaden ökar antalet dolincidenter.
Sist men absolut inte minst gäller det att avsätta tillräckligt med tid, tillägger han.
– Många tidplaner är åt helsicke för korta.
Michael Hermansson konstaterar att reglerna är tydliga.
– Arbetsmiljöföreskrifterna säger att alla gamla sprängbottnar noggrant ska rensas, man måste undvika påborrning av odetonerat sprängmedel, samma sak sägs i Polisens allmänna villkor för att få spränga inom detaljplanelagt område.
Hur det är i verkligheten är en annan fråga.
– Bergytan ska göras fri från jord och lösa stenar, det är en självklarhet men det fungerar visst inte alltid i praktiken. Ofta finns väldigt fina kvalitetsplaner med mera, men ute på berget är det ändå inte alltid avtäckt, säger Michael Hermansson, som efterlyser bättre dokumentation som sedan infrias i verkligheten
– Både sprängplaner och planritningar måste bli bättre.