Brister i va-nätet hot mot dricksvattnet
Det finns minst tre skäl för att vara orolig för det svenska dricksvattnet, enligt landsbygdsministerns särskilda utredare Gunnar Holmgren: kvaliteten, innehåll av hormon- och läkemedelsrester samt det eftersatta underhållet av va-näten.
I Sverige är vi bortskämda med bra vatten, men bland annat eftersatt underhåll av va-nätet oroar landsbygdsministerns särskilda utredare.
Va-systemet är en betydande , men ofta bortglömd, del av den svenska nationalförmögenheten. Återanskaffningsvärdet på va-nätet beräknas av WSP Analys & Strategi till i runda tal 800 miljarder kronor. Det framgår av en rykande färsk rapport som belyser va-nätets nuvarande status. Rapporten presenterades nyligen på Maskinentreprenörernas årliga infrastrukturdag i Stockholm.
– Undersökningen visar att underhållet i många av Sveriges kommuner är eftersatt och rapporten visar hur akut läget är. En miljon svenskar bor i kommuner som riskerar att få svårt att klara kvaliteten på dricksvattnet. Jag hoppas att regeringens utredning tar hänsyn till de utmaningar som beskrivs, sade Hampe Mobärg, vd för Maskinentreprenörerna.
Rapporten konstaterar bland annat att förnyelsetakten konsekvent legat under den reinvesteringsnivå som kan antas vara tekniskt motiverad. Dessutom visar både in- och utläckage från va-nätet en uppåtgående trend, vilket tyder på att ledningsinfrastrukturens funktion försämras.
Sett i ett internationellt perspektiv har dock Sverige hög kvalitet på dricksvattnet och undersökningar visar att även svenskarna själva i huvudsak är nöjda med kvaliteten på sitt dricksvatten. Trots detta är behovet av förbättringar av va-nätet stort.
– Tekniken finns, men det krävs rejäla investeringar under lång tid. Det tar 150-160 år att förnya va-nätet i Sverige, det måste gå att göra snabbare och det måste finnas en vilja. Två tredjedelar av vår vattenförsörjning kommer från ytvatten, vilket gör systemet känsligt. Tanken på en tankerolycka i Mälaren där Stockholm och andra städer hämtar ytvatten till sin vattenförsörjning är skrämmande, sade Gunnar Holmgren, som också efterlyste en rejäl genomgång av ansvarsfrågan.
Bland annat konstaterar rapporten att den statliga tillsynen inom va-området är allt för fragmenterad, vilket skulle kunna lösas genom att samla frågorna på ett bord och se till att en myndighet är huvudansvarig för såväl den statliga tillsynen som styrningen av vattenförsörjningen.
Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting försökte dock tona ner Gunnar Holmgrens varningar.
– Rapporten är intressant, men visar också att läget förbättrats radikalt de senaste åren, både vad gäller rörbrott och sjukdomsutbrott. Läget skiljer sig över landet, men jag är inte orolig över ledningarna i sig, utan över problemen med inträngning, och det är något som måste lösas, sade Anders Knape.
Gunnar Holmgren påminde dock om att 2010 slogs i praktiken vattenförsörjningen ut i hela Östersund, året efter var det Skellefteås (o)tur och så sent som förra året drabbades även Lund.
– Svenskarna är bortskämda med bra vatten. Nu behövs både åtgärder och fler övergripande samarbeten, både inom och över regiongränserna, sade Gunnar Holmgren.