Norrland har fått en prislapp
Vad är ett rimligt pris om Norrland skulle läggas ut på Blocket? Runar Brännström, professor i nationalekonomi, har svaret, och konstaterar att de som bär kostnaderna bör få en tydlig del av de stora vinsterna.
Stockholm. – Vad är Norrland värt?
Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå Universitet, tog på sig att besvara den frågan under konferensen Framtidens Gruv och mineral i slutet av januari.
Han konstaterade inledningsvis att Norrland är starkt beroende av naturresurser som skog, malm, rennäring och turism, och att landsdelen har stora värden.
Det konventionella sättet att mäta välstånd är dock inte helt korrekt eftersom ingen hänsyn tas till exempel till miljöförstöring, förklarade han.
– För att komma rätt måste vi sätta ett pris på miljön och se till att återinvestera och förränta de vinster som görs på naturresursutvinningen.
Han förklarar att bruttoregionalprodukten, det vill säga summan av löner och vinster, för Norrbotten och Västerbotten blir 188 miljarder kronor per år.
Därmed ligger tillväxten i Norrbotten god tvåa efter stockholmsregionen och en bra bit över rikssnittet, konstaterar Runar Brännlund.
Summan är konjunkturkänslig, och de vinster som görs stannar inte i regionen, det är inte invånarna i Kiruna eller Boliden som drar nytta av LKAB:s och Bolidens vinster.
– Därför blir förädlingsvinsten överdriven, vinsterna pyser ut, säger Runar Brännlund.
Bruttoregionalprodukten leder oss dock inte till den slutgiltiga prislappen. Genom att räkna med 188 miljarder kronor årligen under ett visst antal år och till detta lägga faktorer som naturupplevelser, turism och fiske och dra ifrån utsläpp och miljöskador, kommer han till slut fram till en slutsumma.
– 9 717 miljarder kronor.
Varför ens försöka räkna ut ett pris? Enligt Runar Brännlund kan siffran vara användbar när man vill ta reda på vilka konsekvenser förändringar av gruv- och mineralpolitiken, skogspolitiken, klimatpolitiken med mera får.
– Då kan man se om utvecklingen är hållbar.
Politiska beslut om skatter, regler, royalties etcetera påverkar situationen på många sätt.
– Det finns flera utmaningar, till exempel att de som bär kostnaderna för gruvor och andra intäktsbringande verksamheter måste få en tydlig del av vinsterna.
En annan utmaning är att gruvdrift, det vill säga att utvinna ändliga resurser, inte är uthålligt i dag och en tredje handlar om hur man ska hantera återställning och efterbehandling, inte bara när det blir aktuellt för mer skötsamma bolag utan även när det handlar om de mindre skötsamma, som kanske hunnit gå i konkurs.