Alla vill ha mer T-bana
Avtalet är underskrivet och redan 2016 kan skopan sättas i backen för tunnelbanans utbyggnad i Stockholm. Fyra beredvilliga kommuner ska vara med och finansiera projektet, de har också åtagit sig att bygga inte mindre än 78 000 bostäder.
Linköping. Staten, Stockholms läns landsting, Stockholms Stad samt Solna, Järfälla, och Nacka kommun aviserade i november en utbyggnad av tunnelbanan ackompanjerat av en satsning där de fyra kommunerna låter bygga totalt 78 000 nya bostäder.
Bara att bygga ut tunnelbanan med nio stationer beräknas kosta nästan 20 miljarder, lägger man till fordon och depåer blir slutsumman nästan 26 miljarder. Kommunerna ska medfinansiera utbyggnaden, som för övrigt finansieras främst via höjda och breddade trängselskatter (se faktaruta).
Den sjunde januari skrevs avtalet på, ett avtal som kom till stånd sedan förhandlingspersonerna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman fått regeringens uppdrag att förhandla fram en utbyggnad av tunnelbanan och fler nya bostäder.
– Stockholm växer mycket mer och mycket snabbare än många – däribland jag - trodde. Enligt beräkningarna kommer vi att vara 2,5 miljoner i Stockholmsregionen 2022, förklarade HG Wessberg på årets Transportforum.
Tillväxten innebär bostadsbrist och trängsel.
– Om vi inte gör något kommer kölängden att vara fem gånger så stor 2030, det är inte ett fungerande tillstånd, säger HG Wessberg, som fick direktivet att förhandla fram en skyndsam lösning på båda problemen.
– Tunnelbaneutbyggnaden ska minska vägträngseln men också innebära ett fortsatt byggande. Det är ett helhetsgrepp där tunnelbaneutbyggnaden blir ett verktyg, inte ett mål i sig, säger HG Wessberg.
Ett så stort projekt kräver många kockar för bli riktigt lyckat anser han.
– För att komma igång snabbt hade man inte lyckats utan kommunal medfinansiering.
Staten ska stå för 53 procent av notan.
– Då räknar vi med trängselskatterna, det är en statlig skatt, säger HG Wessberg.
Han tror att bilisterna kan fördra trängselskatterna, men bara om skatten används som ett instrument för att styra trafiken och inte som en ren inkomstkälla.
– När trängselskatterna etablerades fick de acceptans eftersom de hade effekt, folk gillar kanske inte att betala skatt, men de gillar ännu mindre att inte komma fram.
HG Wessberg tror att utbyggnaden hade blivit av även om staten hållit sig utanför.
– Men det hade skett senare och kanske inte blivit lika stort. Jag tror att långsiktiga investeringar av det här slaget kräver en statlig investering, det är rimligt att staten är med.
De kommunala företrädarna på plats på Transportforum verkade också nöjda över att få vara med och betala.
– Vi i Nacka vill bygga en stad, det går inte utan att lösa trafikproblemen, vi måste ha tunnelbana och ska man vara ärlig kommer markvärdet att stiga och kommunen har planmonopol. Då är det rimligt att vi är med och bidrar, säger Mats Gerdau (M), kommunstyrelsens ordförande i Nacka.
– Järfälla är en av de kommuner som väntas växa mest, det är en utmaning och kräver en välfungerande och kapacitetstung kollektivtrafik, säger Cecilia Löfgreen (M), kommunstyrelsens ordförande i Järfälla.
Pehr Granfalk (M), kommunstyrelsens ordförande i Solna, väntar sig att markvärdet kommer att öka med en utbyggd tunnelbana.
– Det blir enormt stora tillväxtområden och tanken är att vi inte kommer att betala för vår del via skattsedeln utan ta in det av de som vill exploatera marken.
– Stockholm växer kraftigt, vi ser en brist i trafiksystemet och det behövs bostäder. Regionen måste gå samman, det innebär även att vara med och finansiera, säger Irene Svenonius, stadsdirektör i Stockholm.
Avtalet är underskrivet . Nu ska landstinget fila på hur man ska gå vidare, tunnelbaneutbyggnaden är inte det enda projektet som ska planeras och utföras framöver.
– Vi behöver fundera på hur vi ska organisera oss med staten och kommunerna för att få en effektiv projektorganisation, säger Christer G Wennerholm (M), landstingsråd i Stockholm.
HG Wessberg betonar att det finns fler problem att lösa framöver.
– 78 000 bostäder är mycket, men kanske bara hälften av vad som behövs, och när det gäller Stockholms infrastruktur är det inte bara mer tunnelbana som behövs.
Fotnot: Läs mer på Stockholmsförhandlingens hemsida (klicka på länken).
Faktaruta
Enligt överenskommelsen ska tunnelbanan byggs ut till Arenastaden, och Nacka. Blå linje ska dessutom förlängas till Gullmarsplan och kopplas ihop med grön linje. Utbyggnaden innebär totalt nio nya stationer.
Byggstart beräknas till senast 2016 och de första nya spåren ska kunna tas i bruk 2020.
Kommunerna åtar sig enligt avtalet att själva, eller via annan part, bygga 78 000 bostäder nära tunnelbanan fram till 2030.
Tunnelbaneutbyggnaden beräknas kosta 19,5 miljarder kronor.
Ungefär hälften av finansieringen (nio miljarder) beräknas komma från höjda och breddade trängselskatter. Kommunerna står för 5,2 miljarder kronor och de statliga anslagen är 3,8 miljarder kronor.