Framtidstro med förhinder
Våra folkvalda borde ibland tänka på att ingenting är så meningslöst som ett kompetent utförande av det som inte borde utföras alls.
Signalerna är lovande. De mindre företagen är en förhållandevis säker konjunkturbarometer och trovärdigheten förstärks av den omfattande skara positiva signaler som kommer från olika delar av världen – inte minst från viktiga europeiska mottagare av svensk export.
Av undersökningen att döma räknar småföretagarna bland annat med att kunna minska sin lönebörda under det kommande året. Ytterligare en mycket viktig signal är att tilltron till den svenska ekonomin ökar igen, vilket i sig kan generera värdefulla nysatsningar, exempelvis i form av nyanställningar.
Även om det finns hopp om en generell ekonomisk uppryckning under det närmaste året finns fortfarande faktorer som hämmar utvecklingen – i synnerhet politiska begränsningar. Politikerna talar gärna om hur viktiga småföretagarna är för tillväxten, men intrycket blir allt för ofta att det är en läpparnas bekännelse, men att den egentliga insikten saknas. Fortfarande betraktas det regelverk som styr och beskattar företagen som i första hand skapat för stora och medelstora företag. De mindre företagen känner sig fortfarande mycket styvmoderligt behandlade. Och statistiken visar att av Sveriges cirka 1 140 000 företag är det bara drygt 20 000 som har fler än 20 anställda.
Tveklöst kommer ett valår som detta att lyfta fram småföretagarfrågorna på nytt och partierna kommer att slåss om titeln ”Småföretagens riddare”. För att nå hela vägen fram krävs då i synnerhet genomtänkta förslag som minskar de mindre företagarnas nuvarande bekymmer med sjuklönesystemet, arbetsgivaravgifterna och regelkrånglet. Ett extra plus i kanten får det parti som också vågar ta en titt på lagen om anställningsskydd, 3:12-reglerna och beskattningen av risk- och investeringskapital. Lyckas man dessutom lösa problemet med bostadsbrist och urspårat järnvägsnät är vägen till Rosenbad både uträtad och belagd.
För de mindre företagen blir ekonomiska pålagor i form av exempelvis höga arbetsgivaravgifter och de sjuklöneregler som ställer arbetsgivaren som fullt ekonomiskt ansvarig för sina anställda under de två första sjukveckorna ofta mycket betungande. Inte blir det lättare av att hanteringen av lagar och regler belastar företagen med en administrativ och finansiell börda som sägs generera kostnader på uppåt 90 miljarder kronor årligen.
Det är kostnader som företagen hellre skulle investera i forskning och utveckling, kompetensutveckling, utrustning, lokaler eller personalökningar för att stå än bättre rustade inför en framtid där konkurrensen tenderar att bli allt hårdare.
För att driva ett mindre företag krävs mängder med kunskap – egentligen för mycket. Våra folkvalda borde ibland tänka på att ingenting är så meningslöst som ett kompetent utförande av det som inte borde utföras alls.