Ljusare framtid för Europas byggare
Sommaren 2013 förutspådde medlemsländerna i Euroconstruct ökande bygginvesteringar under 2014. I slutet av förra året förstärktes den positiva bilden då prognosen till och med skruvades upp i stället för ner, vilket varit det vanliga de senaste tre åren.
I Storbritannien minskar fortfarande bygginvesteringarna, enligt Prognoscentret, men järnvägsprojektet Crossrail i London beskrivs som Europas största pågående enskilda projekt.
Europeisk byggverksamhet har fört en tynande tillvaro de senaste åren. Enligt analysföretaget Prognoscentret, som är Sveriges representant i Euroconstruct, har de europeiska bygginvesteringarna backat nästan 22 procent sedan finanskrisen 2009. Men nu börjar framtiden se något ljusare ut.
Utvecklingen går dock långsamt, mycket beroende på att tidigare starka nationer som Spanien och Storbritannien fortfarande redovisar fallande siffror. Exempelvis Spanien har tillsammans med länder som Irland och Portugal dessutom sjunkit till extremt låga nivåer.
I det perspektivet har exempelvis de nordiska länderna och de tyskspråkiga länderna i Centraleuropa klarat sig betydligt bättre. Enligt Prognoscentret har både privata fastighetsägare och den offentliga sektorn generellt haft tillräckligt god ekonomi för att både starta projekt och genomföra ombyggnader och upprustningar.
Två gånger per år presenteras prognoser om byggmarknadens framtid av Euroconstruct, ett nätverk med fokus på bygg och anläggning med medlemmar från 19 europeiska länder. De senaste tre åren har prognoserna präglats av återkommande nedjusteringar, men när den senaste prognosen presenterades i slutet av förra året var det dags för en uppjustering – om än blygsam.
Investeringsökningen beräknas till 0,9 procent under 2014 och 1,8 procent under 2015. Bedömningen är att Europa nu lagt det värsta bakom sig även om tillväxtpotentialen fortfarande beskrivs som låg de kommande åren.
Enligt Prognoscentret lider europeisk byggindustri av neddragen offentlig konsumtion, en på sina håll extremt svag arbetsmarknad som bromsar inhemsk efterfrågan och ett lågt kapacitetsutnyttjande i ekonomin.
Detta minskar behovet av kapacitetshöjande investeringar samtidigt som bostadsbyggandet i många medlemsländer tappat mycket i volym jämfört med de ofta historiskt höga nivåer som gällde före finanskrisen.
Bostadsbyggandet ser ut att vända uppåt redan i år, men först 2015 förväntas en vändning på bred front. Förhoppningen är att arbetsmarknaden till dess förbättrats tillräckligt för att ge skjuts åt ökade investeringar i segment som industri, kontor, lager och affärsbyggnader.
Utvecklingen i Sverige följer trenden i övriga Europa med byggandet av flerbostadshus som draglok. Bedömningen är att de totala bygginvesteringarna i Sverige minskade med 0,4 procent under 2013, främst på grund av nedgångar i marknaderna för lokaler och anläggning.
Framtiden ser dock ljusare ut med en tillväxt som väntas landa på i genomsnitt drygt två procent per år fram till 2016. En förutsättning för den svenska återhämtningen är dock en ökad internationell efterfrågan, vilket innebär en viss risk för negativa bakslag.