Utan hål inget stål
– Gruvnäringen i Sverige omsatte förra året 37,3 miljarder kronor och drog in mer än tio miljarder skattekronor till staten. Den sysselsätter 6 000 anställda på orter där arbetstillfällen är utrotningshotade, sade Marie Wickberg, politiskt sakkunnig hos näringsminister Annie Lööf, under Svemins höstmöte.
Northland Resources nyöppnade gruva i Pajala är ett exempel på hur gruvnäringen skapar sysselsättning där arbetstillfällen är en bristvara.
När gruvbranschens årliga höstseminarium nyligen genomfördes som nummer 72 i ordningen kom dagen till stor del att präglas av gruvnäringens betydelse för såväl global rättvisa som det svenska samhället.
Gruvnäringen har, av flera skäl, stått i fokus under senare år. Roten till uppmärksamheten har främst varit en generell global strävan efter en mer jämnt fördelad levnadsstandard. När länder som Kina börjar fråga efter exempelvis transportmedel, kylskåp, verktyg, datorer och telefoner medför det en kraftigt ökad efterfrågan på metaller av olika slag.
– Metaller behövs när människor reser sig ur fattigdom runt om i världen, betonade exempelvis Bolidens bolagsjurist David Granberg, som fick medhåll av sin vd Lennart Evrell.
– Vi ser i dag hur den tidigare ojämlikheten i världen är på väg att försvinna. Det är en positiv världsbild där Kina har varit drivande, men där fler länder följer efter. Svenska metaller är en mycket viktig del i den utveckling som gör att en stadigt ökande del av jordens befolkning kan få förutsättningar till ett bättre liv, sade Lennart Evrell.
Senare års kraftigt ökade efterfrågan på metall har inte gått spårlöst förbi i Sverige – tvärtom. Med ökade metallpriser har gruvverksamhet som tidigare valts bort blivit högintressant igen och såväl svenska som utländska intressenter ligger bakom såväl nystartad som återupptagen gruvbrytning – och det inte bara i norra delen av landet.
– Det är oerhört roligt att gruvnäringen skapar sysselsättning i hela landet. Men en av de stora utmaningarna är att det uppstår gruvor på nya platser, bland annat i Mellansverige och kanske till och med i södra Sverige, sade Marie Wickberg.
Med det ökade intresset för nya etableringar ökar dock också risken att hamna i konflikt med lokalbefolkning och aktivister av olika slag. Och efter några år med till stor del positiva tongångar i media blir det allt mer märkbart att branschen befinner sig i en intressekonflikt på samma sätt som exempelvis kraftindustrin tidigare känt liksom praktiskt taget varje annan aktör som vill bygga infrastruktur, köpcentrum bostäder eller något annat på ”jungfrulig” mark. Det är alltid någon som känner sig trampad på tårna i samband med en nyetablering.
– Egentligen märks ingen större skillnad på mediabevakningen genom åren, men konflikterna är fler i dag. Det är en naturlig utveckling eftersom det läggs mer pengar på prospektering, fler platser berörs och miljöorganisationerna har skickliga opinionsbildare. Budskapet som förs fram är alltid den lillas kamp mot gruvjättarna och där tar media alltid parti för den lilla, hävdade forskaren och krönikören Magnus Jiborn.
Därmed hamnar dagens debatt lätt i den enskilde renskötarens kamp mot ett gigantiskt, numer ibland utlandsägt gruvföretag. Att en indier behöver ett kylskåp och att gruvnäringen skapar sysselsättning där arbetstillfällen är en bristvara spelar mindre roll.
Däremot har utnyttjandet av modern teknik stor betydelse.
– I dag spelar sociala medier stor roll för opinionsbildningen och används både flitigt och skickligt av exempelvis miljörörelsen, sade Christina Jutterström, med förflutet som bland annat chefredaktör för Dagens Nyheter och vd för Sveriges Television.
Lennart Evrell lyfte fram ytterligare ett problem som slagit mot gruvföretagen på senare tid – de ökande kostnaderna.
– Gruvorna blir allt större, vilket kräver större truckar och större lastare. Det blir mer gråberg att flytta, vilket är dyrt. För att minska mängden gråberg sänks nivån på det som malmklassas, vilket också ökar kostnaderna. Samtidigt blir det allt svårare att starta nya gruvor. Därför görs även större investeringar i befintliga anläggningar, sade Lennart Evrell.
Lennart Evrell uttryckte också viss oro över att antalet utfärdade undersökningstillstånd minskar. Enligt bergmästare Åsa Persson, Bergsstaten, har antalet nya tillstånd legat kring 200 per år under de senare åren.
– I år ser vi en kraftig nedgång. Exempelvis fanns 973 gällande tillstånd i går. Det är 141 färre än vid årsskiftet. Ett annat sätt att mäta nedgången är genom avgifterna för tillstånd som minskat kraftigt, säger Åsa Persson.
Då ser hon betydligt ljusare på beviljade bearbetningskoncessioner som tenderar att öka. Det rör sig om en handfull per år, med ett tillfälligt dipp ner till två under 2011. 2012 ökade antalet till sex och i skrivande stund har fem koncessioner beviljats under 2013.
Människors rätt till drägliga levnadsvillkor – inte bara i Sverige – gick som en röd tråd genom stora delar av konferensprogrammet. Det gjorde också betydelsen av kommunikation och kampen mot onödig miljöbelastning. Det finns exempel på hur tidigare försyndelser lämnat gapande sår efter sig i naturen och hur lokalbefolkningen lockats till stora investeringar som visat sig vara helt bortkastade. Svemins ansvarige för den yttre miljön, Anders Lundkvist, höll med om att det finns historiska exempel på hur satsningar gått fel, men att åtskilligt gjorts för att förhindra att historien upprepar sig.
– I dag har vi en lagstiftning som täcker alla led från prospektering till efterbehandling. Vi har skyldighet att sätta av ekonomisk säkerhet hela vägen från prospektering, via drift till avslut. Vi ska bedriva egenkontroll och rapportera till tillsynsmyndigheten. Dessutom ligger bevisbördan på verksamhetsutövaren, sade Anders Lundkvist.
– Även om det finns ett skyddande regelverk måste vi bli bättre på att kommunicera. Vi vet att vår verksamhet påverkar omgivningen och måste vara tydliga med vad vi gör för att minimera påverkan och kompensera för eventuell skada. Vi har etiska regler som styr vår verksamhet och det är upp till oss att se till att de efterlevs och att nya aktörer får kännedom om dessa regler, sade Anders Lundqvist.
Den allmänna uppfattningen bland deltagarna på seminariet var att gruvnäringen är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Och då handlar det inte bara om att det krävs metall för att det inre av Kina ska få en infrastruktur värd namnet eller för att de så kallade miljöaktivisterna ska kunna sammankalla en demonstration via Facebook. Behovet kan vara av helt annan art som Marie Wickberg uttryckte saken.
– Det krävs ett hål i marken för att man ska kunna bära ett smycke av guld eller silver.