Dubbelkoll på lönsamheten
Tre systemfel leder till olönsamma infrastrukturprojekt. Det hävdar VTI som efterlyser mer insyn, bättre kalkyler och skärpt kontroll. Tanken är att se till att politikerna inte faller för trycket och lägger pengarna på fel saker.
VTI pekar ut Västlänken som ett av de mindre lönsamma infrastrukturprojekten. Bild: MetroArkitekter.
Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, anser sig ha hittat tre grundläggande systemfel i den svenska transportsektorn: det kostar för lite att använda infrastrukturen, ett ”betydande antal” stora investeringar i infrastruktur är samhällsekonomiskt olönsamma och uppföljningen för hur man använder resurserna för drift, underhåll och investeringar brister.
– Samtliga systemfel ligger i gränslandet mellan politik och förvaltning och innebär inte att någon gör lagöverträdelser, däremot strider felen mot de mål som riksdagen ställt upp för trafikpolitiken, säger Jan-Eric Nilsson, professor, VTI, i ett pressmeddelande.
Varför genomförs olönsamma infrastrukturprojekt? Enligt VTI:s rapport beror det dels på ansvarsfördelningen mellan lokal, regional och nationell nivå i den svenska förvaltningen, dels på ”politisk ekonomi”, ett begrepp som till exempel kan handla om hur stor sannolikheten är att en viss person blir vald eller omvald. VTI ser till exempel hur trycket från regionala intressen, parter som bara delvis bidrar till kostnaden men drar stora fördelar av ett projekt, kan innebära att beslutsfattarna hellre lägger pengarna på en samhällsekonomiskt olönsam väg i stället för på utbildning.
Beslutsfattarna påverkas på många olika sett, det kan till exempel handla om hur ansvaret för genomförandet och finansieringen av de stora infrastrukturprojekten ser ut.
– Ett konkret exempel är Västlänken i Göteborg där kalkylen visar att investeringen är rejält olönsam. Eftersom regionen frivilligt gått med på att betala en del av räkningen på lokal nivå bromsas incitamenten för att ropa efter investeringar. Men så länge den lokala nyttan av projekten är större än kravet på egna bidrag kvarstår regionens intresse för att få del av statliga investeringsmedel, säger Jan-Eric Nilsson i pressmeddelandet.
VTI:s forskare uppger att det vare sig är möjligt eller önskvärt att ta bort den politiska kontrollen av infrastrukturinvesteringar. De efterlyser dock en ökad transparens, för att på så sätt minska risken för olönsamma investeringar.
– Norge har tagit några viktiga steg i denna riktning. Exempelvis har det norska finansdepartementet engagerat sig i att ta fram sektorsövergripande instruktioner för hur samhällsekonomiska analyser ska genomföras och vilka parametervärden som ska användas. Med detta säkerställer man att statliga myndigheter genomför analyser på ett enhetligt sätt och man skapar också förutsättningar för att analyserna genomförs utan att snegla på konsekvenserna i den egna sektorn, säger Jan-Eric Nilsson.
Med ökad insyn ska felinvesteringarna förhoppningsvis minska och resurserna användas vettigare, resonerar VTI.
Institutet ger också fyra förslag på hur man ska kunna komma till rätta med systemfelen. Man vill till att börja med att finansdepartementet eller en central myndighet ska utarbeta instruktioner för de samhällsekonomiska kalkylerna, att en extern kvalitetskontroll innan starttillstånd för projekt över en miljard kronor införs, att resultaten av de samhällsekonomiska kalkylerna och beräkningarna offentliggörs samt att varje myndighet får i uppdrag att årligen redovisa hur många upphandlingskontrakt som avslutats och i vilken utsträckning kostnaderna överskridit de som fastställdes i det ursprungliga avtalet med entreprenören